Dykresor – Vaccinationsrådet Allmänhet

Information till resenärer

En dykresa kan innebära allt från snorkling och enstaka prova-på-dyk vid ett strandhotell till avancerad vrakdykning eller en veckolång resa på en dykbåt. Riskerna beror på resmålet, typen av dykning, djupet, antalet dyk, strömmar och väder samt avståndet till sjukvård och tryckkammare.

Dykning är i grunden en säker aktivitet när utbildning, utrustning och förhållanden är lämpliga. Samtidigt kan felaktig uppstigning, problem med utrustningen, sjukdom, panik eller bristande planering orsaka allvarliga olyckor. Vid resor till tropiska områden behöver man dessutom tänka på vaccinationer, malaria, andra infektionsrisker, värme, sol, djurkontakter och försäkringsskydd.

Olika typer av dykresor

Typ av aktivitet	Vad den innebär	Särskilt att tänka på
Snorkling	Simning vid ytan med mask och snorkel	Strömmar, vågor, båttrafik, sol och överskattning av den egna simförmågan
Prova-på-dyk	Ett första grunt dyk under direkt ledning av instruktör	Välj en etablerad dykoperatör och informera om sjukdomar och läkemedel
Fridykning	Dykning på ett enda andetag	Risk för syrebrist och medvetslöshet; fridyk aldrig ensam
Stranddykning	Dykning med i- och uppstigning från stranden	Bränningar, stenar, koraller, strömmar och ansträngande gång med tung utrustning
Dykning från dagbåt	En eller flera utfärder från hotell eller hamn	Sjösjuka, sol, uttorkning och olyckor vid i- och urstigning
Liveaboard	Flera dagars boende och dykning från en specialutrustad båt	Många upprepade dyk, begränsad sjukvård, lång evakuering och behov av god flygplanering
Strömdykning	Dykaren följer med strömmen och hämtas upp av båt	Risk att skiljas från gruppen; ytmarkeringsboj och tydlig upphämtningsplan behövs
Nattdykning	Dykning efter mörkrets inbrott	Begränsad sikt, större risk att tappa orienteringen och behov av reservlampa
Vrakdykning	Dykning vid eller inuti fartygsvrak	Vassa föremål, instabil miljö, trånga utrymmen och risk att inte kunna gå direkt till ytan
Grott- och cenotedykning	Dykning i grottor eller andra miljöer med tak	Kräver särskild utbildning, utrustning och planering; vanlig dykcertifiering är inte tillräcklig
Djup och teknisk dykning	Dyk med större djup, gasblandningar eller obligatoriska dekompressionsstopp	Ökad komplexitet och risk för narkos, syretoxicitet och dekompressionssjuka
Rebreatherdykning	Återanvändning av utandningsgas i ett slutet eller halvslutet system	Kräver särskild utbildning och noggranna kontroller av syre, koldioxid och utrustning
Höghöjdsdykning	Dykning i sjöar på hög höjd	Kräver särskilda tabeller eller datorinställningar och anpassad dekompressionsplanering

Genomför bara dyk som motsvarar din utbildning och erfarenhet. Det ska alltid vara möjligt att avstå från eller avbryta ett dyk om du känner dig osäker eller om förhållandena är sämre än väntat.

Förberedelser före en dykresa

Kontrollera i god tid vilka medicinska, praktiska och försäkringsmässiga förutsättningar som gäller. Ta med uppgifter om resmål, typ av dykning och eventuell vistelse på dykbåt när du besöker vaccinationscentralen.

Tänk särskilt på:

hur många dyk som planeras per dag;
största planerade djup;
om resan omfattar flera dagars upprepad dykning;
om vrak, grottor, starka strömmar eller teknisk dykning ingår;
hur långt det är till sjukvård och möjlighet till medicinsk evakuering;
om flygning eller resa till hög höjd planeras efter det sista dyket;
om resmålet har malaria eller andra särskilda infektionsrisker; och
om försäkringen omfattar den planerade dykningen.

Gå gärna en repetitionskurs om du inte har dykt på länge. Kontrollera certifikat, loggbok, försäkringsuppgifter och eventuellt läkarintyg innan avresan.

Är du medicinskt lämplig att dyka?

Dykning belastar hjärta, lungor, öron och cirkulation och kräver tillräcklig fysisk förmåga för att hantera strömmar, tung utrustning och en nödsituation.

En bedömning av läkare med kunskap om dykmedicin kan behövas vid exempelvis:

hjärt- eller lungsjukdom;
astma eller tidigare spontan lungkollaps;
epilepsi, svimning eller annan medvetandestörning;
diabetes;
återkommande problem med öron eller bihålor;
tidigare dykarsjuka;
nyligen genomgången operation eller allvarlig sjukdom;
nedsatt fysisk prestationsförmåga; eller
behandling med läkemedel som kan påverka omdöme, vakenhet, balans eller reaktionsförmåga.

Ålder är i sig inget hinder, men hjärt-kärlsjukdom och nedsatt fysisk kapacitet blir vanligare med stigande ålder.

Dyk inte om du har feber, luftvägsinfektion, hosta, påtaglig nästäppa, magsjuka eller känner dig allmänt sjuk. Försök inte göra dig ”dykbar” med avsvällande eller sederande läkemedel utan medicinsk bedömning.

Dykning med komprimerad gas rekommenderas inte under graviditet. Läs mer om graviditet och resa.

Vaccinationer och malaria

Vaccinationsbehovet bestäms främst av landet och den övriga resan, inte av själva dykningen. Dykresmål ligger dock ofta på tropiska öar eller i kustregioner där malaria, denguefeber och andra infektioner kan förekomma.

Diskutera hela resplanen med en vaccinationscentral. Berätta uttryckligen att du ska dyka, eftersom även valet av malariaprofylax kan påverkas:

Meflokin kan orsaka yrsel, balansproblem och neuropsykiatriska symtom som kan vara olämpliga under dykning eller förväxlas med dykarsjuka. Vissa dykoperatörer accepterar inte dykare som använder meflokin.
Doxycyklin kan öka solkänsligheten, vilket är särskilt relevant under en båt- och dykresa.
Alla nya läkemedel kan ge biverkningar. Det är därför olämpligt att ta den första dosen omedelbart före det första dyket.

Valet ska göras individuellt av vaccinationscentralen utifrån resmålets malariarisk, din hälsa och övriga läkemedel. Läs mer om malaria och skydd mot myggor och andra småkryp.

Vanliga resmål för dykresor

Tabellen visar ett urval av stora internationella dykresmål. Den är inte en rekommendation att resa till en viss plats. Kontrollera alltid aktuella säkerhetsförhållanden och diskutera vaccinationer, malaria och övriga hälsorisker med en vaccinationscentral.

Afrika, Röda havet och Indiska oceanen

Resmål	Stora dykområden	Vanlig typ av dykning
Egypten	Sharm el-Sheikh, Hurghada, Safaga och Marsa Alam	Resortdykning, dagbåt, vrak och liveaboard
Maldiverna	Ari-, Baa-, North Malé- och South Malé-atollerna	Resortdykning och liveaboard, ofta med strömmar
Tanzania	Zanzibar, Pemba och Mafia Island	Strandresort och dagbåt
Kenya	Watamu, Diani och Mombasakusten	Revdykning från dagbåt
Seychellerna	Mahé, Praslin, La Digue och yttre öar	Resortdykning, dagbåt och expeditionsliknande båtdykning
Mauritius och Réunion	Rev, vrak och öppna havsområden runt öarna	Strand- och båtdykning
Moçambique	Tofo, Bazaruto och Quirimbas	Båtdykning i exponerat hav och avlägsna områden
Sydafrika	Sodwana Bay, Aliwal Shoal och Protea Banks	Ström-, haj- och båtdykning; ibland krävande förhållanden
Kap Verde	Sal, Boa Vista och São Vicente	Båt- och stranddykning, ibland kraftiga strömmar

Sydost- och Ostasien

Resmål	Stora dykområden	Vanlig typ av dykning
Thailand	Phuket, Khao Lak, Similanöarna, Richelieu Rock och Koh Tao	Resort, dagbåt och liveaboard
Indonesien	Bali, Nusa Penida, Komodo, Raja Ampat, Bunaken och Lembeh	Allt från enkla stranddyk till avancerade liveaboardresor
Filippinerna	Cebu, Moalboal, Bohol, Apo Island, Coron och Tubbataha	Resort, vrak, dagbåt och liveaboard
Malaysia	Sipadan, Mabul, Kapalai, Perhentian och Tioman	Resort- och båtdykning
Japan	Okinawa och de sydliga ögrupperna	Strand- och båtdykning
Sri Lanka	Syd- och västkusten samt Trincomalee	Rev- och vrakdykning; säsongen varierar mellan kusterna

Australien och Stilla havet

Resmål	Stora dykområden	Vanlig typ av dykning
Australien	Stora barriärrevet, Ribbon Reefs, Coral Sea och Ningaloo Reef	Dagbåt och liveaboard
Fiji	Viti Levu, Vanua Levu, Taveuni och Bligh Water	Resort och båtdykning, ofta i strömt vatten
Palau	Blue Corner, German Channel och Rock Islands	Båtdykning och liveaboard, ofta med starka strömmar
Papua Nya Guinea	Milne Bay, Kimbe Bay och Rabaul	Resort och liveaboard i avlägsna områden
Salomonöarna och Vanuatu	Rev, vrak och vulkaniska öar	Resort, vrak och liveaboard
Franska Polynesien	Tahiti, Rangiroa, Fakarava och Bora Bora	Resort och båtdykning, ibland starka tidvattenströmmar

Mexiko, Centralamerika, Karibien och Sydamerika

Resmål	Stora dykområden	Vanlig typ av dykning
Mexiko	Cozumel, Riviera Maya, cenoterna, Sea of Cortez och Revillagigedo	Ström-, grott-, rev- och liveaboarddykning
Belize	Barriärrevet, atollerna och Great Blue Hole	Resort, dagbåt och liveaboard
Bonaire och Curaçao	Rev längs öarnas kust	Framför allt lättillgänglig stranddykning
Caymanöarna	Grand Cayman, Little Cayman och Cayman Brac	Resort, vägg- och båtdykning
Bahamas	Rev, vrak och öppet hav	Båtdykning, hajdykning och liveaboard
Barbados	Rev och vrak längs syd- och västkusten	Resort och dagbåt
Costa Rica	Stillahavskusten och Cocos Island	Båtdykning; Cocos nås med avlägsen liveaboardresa
Panama	Coiba och Bocas del Toro	Båt- och resortdykning
Ecuador	Galápagosöarna, särskilt Darwin och Wolf	Krävande liveaboarddykning med strömmar och stora avstånd

Dykning från dagbåt

Dykning från dagbåt innebär andra risker än stranddykning. Lyssna på säkerhetsgenomgången och ta reda på:

hur i- och urstigning ska ske;
var propellrar och andra riskområden finns;
vilken signal som används för att återkalla dykare;
hur båten identifierar och hämtar upp gruppen;
om ytmarkeringsboj ska användas;
var syrgas, första hjälpen, flytvästar och kommunikationsutrustning finns; och
vad som händer om en dykare saknas eller blir sjuk.

Håll mask och regulator på plats vid i- och urstigning tills du befinner dig säkert ombord. Följ besättningens instruktioner och närma dig aldrig en båt med roterande propeller.

Liveaboard – boende på dykbåt

En liveaboardresa innebär att man bor på en dykbåt och vanligen gör flera dyk per dag under flera dagar. Resformen ger tillgång till avlägsna rev och öar men medför samtidigt en hög sammanlagd dykkbelastning och långa avstånd till sjukvård.

Upprepade dyk

Fyra eller ibland fem dyk per dag kan erbjudas. Det betyder inte att alla dyk måste genomföras. Hoppa över ett dyk om du är trött, frusen, uttorkad, sjösjuk eller känner dig osäker.

Dyk konservativt och närma dig inte datorns gränser vid varje dyk.
Använd samma personliga dykdator under hela resan.
Följ rekommenderade ytintervall.
Undvik att göra det djupaste dyket sent på dagen.
Planera en tillräckligt lång dykfri period före hemflyget.
Avstå från alkohol före och mellan dyken.
Drick regelbundet men undvik att tvångsmässigt dricka mycket stora mängder vatten.
Se till att få tillräckligt med sömn och återhämtning.

Sjukvård och evakuering

Fråga operatören före resan om:

tillgång till medicinsk syrgas och hur länge förrådet räcker;
utbildning i första hjälpen och syrgasbehandling;
satellittelefon eller annan kommunikation;
beräknad transporttid till närmaste sjukvård;
plan för evakuering av en sjuk eller skadad dykare; och
hur en misstänkt dykolycka hanteras.

En angiven tryckkammare är ingen garanti för att den är bemannad eller tillgänglig. Vid misstänkt dykolycka ska lokala akutsjukvårdsresurser och försäkringsbolagets eller dykförsäkringens larmcentral kontaktas.

Säkerhet ombord

Ta reda på var nödutgångar, flytvästar, livflottar, brandsläckare och samlingsplatser finns. Kontrollera hur du snabbast tar dig ut från hytten, även i mörker. Förvara inte bagage så att det blockerar en passage.

Följ reglerna för laddning av lampor, kameror och andra litiumbatterier. Ladda bara på anvisad plats och använd inte skadade batterier eller laddare.

Sjösjuka

Sjösjuka kan orsaka kräkningar, uttorkning och utmattning. Många läkemedel mot åksjuka kan ge dåsighet, synpåverkan eller försämrad reaktionsförmåga. Prova inte ett nytt preparat första gången omedelbart före ett dyk. Diskutera lämpligt läkemedel med läkare eller apotek och avstå från dykning om du är påverkad.

Dykarsjuka och andra tryckrelaterade skador

Dykarsjuka kan uppstå när lösta gaser bildar bubblor i kroppen efter att omgivningstrycket minskat. Risken påverkas bland annat av dykdjup, dyktid, uppstigningshastighet och upprepade dyk.

Möjliga symtom är:

smärta i leder eller muskler;
ovanlig eller påtaglig trötthet;
klåda, hudutslag eller marmorerad hud;
domningar eller stickningar;
svaghet eller förlamning;
yrsel, balansproblem eller synstörning;
förvirring eller medvetandepåverkan;
andningssvårigheter eller bröstsmärta; och
problem att kontrollera urinblåsan.

Oväntade symtom efter ett dyk ska tas på allvar, särskilt neurologiska symtom. Avbryt fortsatt dykning och kontakta sjukvård och dykmedicinsk expertis. Ge medicinsk syrgas om sådan finns och du är utbildad att använda den. Försök inte behandla symtomen genom att gå ned under vattnet igen.

Läs mer om dykarsjuka och andra risker vid simning och dykning.

Barotrauma i öron och bihålor

Smärta i öron eller bihålor orsakas ofta av att trycket inte kan utjämnas. Tryckutjämna tidigt och regelbundet under nedstigningen. Gå upp något om det börjar göra ont och avbryt dyket om tryckutjämningen inte fungerar. Försök inte pressa dig ned genom smärtan.

Dyk inte om du är förkyld eller täppt i näsan. Plötslig hörselnedsättning, kraftig yrsel, blod eller vätska från örat och ihållande öronsmärta ska bedömas medicinskt.

Håll aldrig andan under uppstigningen vid dykning med komprimerad gas. Expanderande gas kan annars skada lungorna och orsaka en allvarlig gasembolism.

Andningsbesvär under dykning

Akut andnöd, hosta, bröstsmärta eller skummigt och ibland rosafärgat slem under ett dyk kan bero på vätskeansamling i lungorna. Avbryt dyket kontrollerat, ge syrgas och sök akut vård. Dykaren behöver medicinsk utredning innan eventuell fortsatt dykning.

Kyla, stor fysisk ansträngning och vissa hjärt-kärlfaktorer kan öka risken. Även överdrivet vätskeintag kan vara ogynnsamt.

Flygning och höjd efter dykning

Lägre lufttryck i ett flygplan eller vid resa upp på hög höjd kan öka risken för dykarsjuka. För symtomfria sportdykare gäller följande minsta väntetider:

Genomförd dykning	Minsta tid före flygning eller resa till hög höjd
Ett enstaka dyk utan obligatoriskt dekompressionsstopp	Minst 12 timmar
Flera dyk samma dag eller dykning under flera dagar	Minst 18 timmar
Dyk med obligatoriska dekompressionsstopp	24–48 timmar

Längre väntetid minskar risken ytterligare. Efter en flerdagars liveaboardresa är minst ett helt dykfritt dygn före flyget en enkel och försiktig planeringsregel.

Samma försiktighet gäller bilresa till hög höjd. Planera därför inte en snabb färd över ett bergspass eller upp till ett höglandsområde direkt efter det sista dyket.

Flyg eller res aldrig till hög höjd med symtom som skulle kunna bero på dykarsjuka. Sök medicinsk bedömning först.

Fridykning

Fridykning och längre undervattenssimning kan leda till medvetslöshet på grund av syrebrist, ofta nära ytan eller strax efter att dykaren kommit upp.

Fridyk aldrig ensam.
En tränad kamrat ska följa och kunna ingripa vid varje dyk.
En person som enbart tittar från en båt eller strand är inte ett tillräckligt skydd vid djupare fridykning.
Undvik avsiktlig hyperventilering före dyket.
Tävla inte om längsta tid eller sträcka utan utbildning och organiserad säkerhet.
Fortsätt inte dyka efter medvetslöshet eller förlust av motorisk kontroll.

Även snorklare kan drabbas om de upprepade gånger håller andan och simmar under vattnet.

Strömmar, vågor och att komma bort från båten

Bedöm inte förhållandena enbart från stranden. Strömmar kan vara betydligt starkare under ytan och kan ändras snabbt med vind och tidvatten.

Vid dykning i strömt eller öppet vatten bör gruppen ha lämplig ytmarkeringsutrustning. Följ operatörens regler om ytmarkeringsboj, visselpipa, lampa, spegel eller elektronisk nödsändare. Separeras du från gruppen ska du följa den plan som gåtts igenom före dyket.

Koraller och farliga havsdjur

De flesta skador från havsdjur uppstår när djuret trampas på, berörs eller känner sig hotat. Håll avstånd och rör inte koraller, snäckor, fiskar eller andra djur.

Korallskador kan bli infekterade och läker ofta långsamt. Skölj och rengör sår noggrant. Sök vård vid djupa skador, kvarvarande främmande material, kraftig smärta, tilltagande rodnad, svullnad eller feber.

Gå inte barfota på rev, klippor eller havsbotten. Badskor kan skydda mot vissa skador, men är inte ett skäl att gå på levande korall.

Läs mer om riskfyllda djurkontakter.

Sol, värme och vätskebrist

På en dykbåt utsätts man ofta för stark sol, vind och värme under många timmar. Vatten reflekterar solljus och ökar exponeringen.

Använd solskydd, hatt och skyddande kläder och sök skugga mellan dyken. Drick regelbundet och var uppmärksam på huvudvärk, yrsel, illamående och minskad urinmängd. Alkohol ökar risken för uttorkning och försämrar omdöme och reaktionsförmåga.

Läs mer om solskydd och värme och värmeslag.

Mat, vatten och infektioner ombord

Magsjuka kan snabbt spridas mellan personer som bor tätt tillsammans på en båt. Tvätta händerna före måltider och efter toalettbesök och använd handsprit när tvål och vatten inte finns tillgängligt.

Dyk inte om du har diarré, kräkningar, feber eller är uttorkad. Meddela besättningen tidigt så att smittspridning och vätskebrist kan hanteras.

Läs mer om mat, dryck och hygien.

Försäkring för dykresor

En vanlig reseförsäkring omfattar inte alltid alla former av dykning. Kontrollera särskilt:

tillåtet dykdjup;
krav på certifiering eller instruktör;
om vrak-, grott-, teknisk eller rebreatherdykning omfattas;
kostnader för sök- och räddningsinsats;
behandling i tryckkammare;
medicinsk evakuering från båt eller avlägsen ö;
ambulansflyg till ett annat land; och
missad hemresa på grund av en dykolycka.

Ta med försäkringsbevis och larmnummer både digitalt och på papper. Läs mer om reseförsäkringar.

Om något händer efter ett dyk

Sök akut hjälp vid:

andningssvårigheter eller bröstsmärta;
förvirring, medvetslöshet eller krampanfall;
svaghet, domning, balansproblem eller synstörning;
plötslig hörselnedsättning eller svår yrsel;
påtaglig eller tilltagande smärta efter dykning; eller
andra oförklarliga symtom som uppkommer efter ett dyk.

Berätta när, var och hur du har dykt, inklusive djup, dyktid, antal dyk och uppstigningsförlopp. Spara informationen från dykdatorn och radera inte loggen.

Vid misstänkt dykolycka:

avbryt fortsatt dykning;
larma lokal akutsjukvård;
ge syrgas om den finns tillgänglig och du har utbildning;
kontakta försäkringens eller dykförsäkringens larmcentral; och
flyg inte och res inte till högre höjd innan du har blivit medicinskt bedömd.

Läs mer på sidan Om du blir sjuk under resan.