Hälsoråd och vaccinationer för Australien och Oceanien

Råd till resenärer

Australien och Oceanien omfattar ett mycket stort geografiskt område med betydande skillnader i klimat, sjukvård, levnadsförhållanden och smittrisker. Regionen sträcker sig från Australien och Nya Zeeland till ett stort antal tropiska östater och territorier i Stilla havet.

Förhållandena skiljer sig därför mycket mellan olika resmål. En stadsresa till Australien eller Nya Zeeland innebär andra hälsorisker än en längre vistelse på en mindre ö i Melanesien eller Mikronesien. Exakt resmål, årstid, resans längd, boende och aktiviteter har stor betydelse för vilka vaccinationer och andra förebyggande åtgärder som kan vara aktuella.

Myggöverförda infektioner är viktiga i stora delar av den tropiska regionen. Malaria förekommer i Papua Nya Guinea, Salomonöarna och Vanuatu, medan japansk encefalit förekommer i Papua Nya Guinea och delar av Australien.

Länder och öar som omfattas av dessa råd

Australien, Cooköarna, Fiji, Franska Polynesien, Guam, Hawaii, Julön, Kiribati, Marshallöarna, Mikronesien, Nauru, Niue, Nordmarianerna, Norfolk Island, Nya Kaledonien, Nya Zeeland, Palau, Papua Nya Guinea, Påskön, Salomonöarna, Samoa, Tonga och Vanuatu.

Vaccinationer

Vacciner som rekommenderas till alla resenärer

Grundskydd

Alla bör ha ett aktuellt skydd mot difteristelkramppolio och mässling.

En resa kan öka risken att utsättas för mässling. Ett aktuellt stelkrampsskydd innebär också att man normalt inte behöver kompletterande vaccination efter en mindre skada under resan.

Ett besök på vaccinationsmottagning kan samtidigt vara ett bra tillfälle att se över vaccinationer som rekommenderas även i Sverige.

Hepatit A

Med undantag för Australien och Nya Zeeland är risken för hepatit A förhöjd i regionens länder och öar. Vaccination rekommenderas därför till alla resenärer över 1 års ålder till dessa resmål.

God mat- och vattenhygien minskar risken för smitta men kan inte eliminera den helt. Kombination med hepatit B-vaccination kan övervägas vid längre eller upprepade resor.

Vacciner som kan vara aktuella för vissa resenärer

Vilka ytterligare vaccinationer som kan vara aktuella beror på exakt resmål, resans längd och upplägg, boende och aktiviteter samt ålder och hälsotillstånd. Skillnaderna är stora mellan exempelvis en stadsresa till Australien, en rundresa på Nya Zeeland och en längre vistelse i Papua Nya Guinea eller på mindre öar i Stilla havet. Diskutera resplanen med din vaccinationsmottagning.

Chikungunyafeber

Chikungunyafeber förekommer, har förekommit eller kan få lokal smittspridning i stora delar av regionen. Nya Zeeland och Norfolk Island saknar enligt underlaget motsvarande förutsättningar för etablerad smittspridning.

Utbrott kan framför allt inträffa under perioder med mycket mygg.

Vaccination kan vara aktuell för vissa resenärer, framför allt vid längre vistelser eller under ett pågående utbrott. Bedömningen beror bland annat på ålder, resans längd och den aktuella smittsituationen.

Vaccination ersätter inte skydd mot myggbett.

Denguefeber

Denguefeber förekommer, har förekommit eller kan få lokal smittspridning i stora delar av regionen. Nya Zeeland och Norfolk Island skiljer sig genom att sådan etablerad smittspridning inte förväntas på samma sätt.

Utbrott förekommer återkommande på flera tropiska öar och är ofta vanligast under eller efter regnperioden.

Vaccination kan vara aktuell för vissa resenärer, framför allt vid längre vistelser. Bedömningen beror bland annat på tidigare dengueinfektion, ålder, resans längd och den aktuella smittrisken. För personer som inte tidigare haft dengue görs en mer restriktiv individuell risk–nytta-bedömning. Diskutera med din vaccinationsmottagning.

Dengue och chikungunya sprids av Aedes-myggor, som framför allt är aktiva dagtid, med hög aktivitet tidigt på morgonen och under sen eftermiddag före skymningen.

Hepatit B

Hepatit B är vanligare än i Sverige i regionens länder och öar med undantag för Australien och Nya Zeeland. Smittrisken ökar med vistelsens längd.

Vaccination kan vara aktuell vid längre eller upprepade resor, framför allt om det finns risk för kontakt med blod eller kroppsvätskor, exempelvis genom sjukvård, tatuering, piercing eller sexuella kontakter.

Även olyckor och andra oförutsedda behov av sjukvård kan innebära exponering för blodsmitta, särskilt på resmål där sjukvårdens hygieniska standard är lägre.

Japansk encefalit

Japansk encefalit förekommer i Papua Nya Guinea och delar av Australien.

I Australien har fall sedan 2021 förekommit lokalt på landsbygden i New South Wales, södra Queensland, sydöstra South Australia, norra Victoria och den övre delen av Northern Territory.

Vaccination rekommenderas framför allt för personer som ska vistas längre än cirka tre veckor på landsbygden i riskområden, särskilt i närheten av grisuppfödning och bevattnade jordbruksområden. Vaccination kan också vara aktuell vid upprepade resor eller längre bosättning i riskområden.

Meningokockinfektion

Vaccination mot meningokocker är normalt inte aktuell vid en vanlig turistresa.

Vaccination kan övervägas för ungdomar som under längre tid ska studera eller arbeta i nära kontakt med andra ungdomar och vid vissa internationella festivaler, läger och liknande arrangemang.

Tuberkulos

Tuberkulos är vanligare än i Sverige i Fiji, Kiribati, Marshallöarna, Mikronesien, Nauru, Niue, Nordmarianerna, Palau, Papua Nya Guinea och Salomonöarna.

BCG-vaccination kan vara aktuell framför allt för barn vid längre vistelse, särskilt om de ska ha nära kontakt med lokalbefolkningen. Vaccination kan också vara aktuell för tidigare ovaccinerad sjukvårdspersonal och biståndsarbetare som kan komma i direkt kontakt med personer med tuberkulos. För övriga vuxna är nyttan av BCG-vaccination begränsad.

Tyfoidfeber

Tyfoidfeber kan förekomma i regionens länder och öar med undantag för Australien och Nya Zeeland.

Vaccination kan vara aktuell vid längre vistelser, framför allt om man ska bo nära lokalbefolkningen i områden med sämre vatten och sanitet eller resa under enklare hygieniska förhållanden.

För gravida, personer med nedsatt immunförsvar och vissa andra kroniska sjukdomar kan vaccination vara motiverad även vid kortare resor. Diskutera med din vaccinationsmottagning.

Malaria

Malaria förekommer i Papua Nya Guinea, Salomonöarna och Vanuatu.

Vid resa till malariaområden i dessa länder rekommenderas både ett noggrant skydd mot myggbett och förebyggande malarialäkemedel. Exakt risk och lämplig profylax kan variera mellan olika områden och bör diskuteras med vaccinationsmottagningen.

Övriga länder och öar som omfattas av denna sida är malariafria.

Gravida bör om möjligt undvika resor till malariaområden. Läs våra särskilda råd om graviditet och resa.

Feber under eller efter vistelse i ett malariaområde ska tas på allvar. Sök sjukvård och berätta att du har vistats i ett område där malaria förekommer, även om du har tagit förebyggande malarialäkemedel.

Andra infektioner att vara observant på

Myggöverförda infektioner

Zikavirusinfektion förekommer eller har förekommit i stora delar av Oceanien.

Infektion under graviditet kan orsaka fosterskador. Den som är gravid, planerar graviditet eller har en gravid partner bör därför följa de särskilda rekommendationerna om zika och läsa våra råd om graviditet och resa.

Zika, dengue och chikungunya sprids av Aedes-myggor, som framför allt är aktiva dagtid, med hög aktivitet tidigt på morgonen och under sen eftermiddag före skymningen.

Nilfeber (West Nile fever) har rapporterats från Australien.

Ross River-virusinfektion förekommer i regionen och är framför allt relevant i Australien och på vissa öar i Stilla havet.

Lymfatisk filariasis förekommer på flera öar i Oceanien.

Ett konsekvent skydd mot myggbett är därför viktigt i områden där dessa infektioner förekommer.

Kvalster-, fästing- och andra vektorburna infektioner

Kvalsterburen fläcktyfus (scrub typhus) och andra rickettsioser och fästingburna infektioner förekommer på flera av öarna i regionen. Nya Zeeland anges inte ha samma risk.

Risken för scrub typhus är framför allt förknippad med vistelse i buskig och gräsbevuxen terräng.

Läs våra råd om skydd mot myggor, fästingar och andra småkryp.

Turistdiarré

Turistdiarré är en vanlig hälsorisk på många av regionens öar. Risken varierar dock betydligt mellan olika resmål och är generellt låg i Australien och Nya Zeeland.

Risken kan minskas genom god handhygien och genom att vara uppmärksam på mat och dryck och vid behov använda vattenrening.

Det orala koleravaccinet Dukoral® ger ett visst skydd mot diarré orsakad av vissa ETEC, men skyddar inte mot flertalet andra orsaker till turistdiarré.

Läs också våra råd om diarrébehandling.

Kontakt med jord och vatten

Hakmask förekommer i stora delar av regionen men anges inte som en relevant risk i Australien, Nya Zeeland och Hawaii. Larver kan tränga in genom huden vid kontakt med jord som förorenats med mänsklig avföring. Undvik därför att gå barfota på sådan mark.

Leptospiros förekommer i regionen. Undvik direkt hudkontakt med jord och vatten i sjöar och vattendrag, framför allt efter kraftiga regn och översvämningar, och täck sår med vattentäta förband. Om du efter sådan exponering insjuknar med feber inom 30 dagar bör du skyndsamt söka sjukvård.

Sexuellt överförbara infektioner

Sexuellt överförbara infektioner (STI) förekommer i hela regionen och förekomsten av enskilda infektioner varierar mellan länder och grupper.

Tillfälliga sexuella kontakter kan innebära smittrisk. Läs våra råd om sexuell hälsa och säkrare sex.

Andra hälsorisker

Cykloner och tropiska oväder

Många öar i Oceanien kan drabbas av tropiska cykloner och mycket kraftiga regn. Risken och säsongen varierar mellan olika delar av regionen.

Cykloner kan orsaka översvämningar, jordskred och omfattande störningar i transporter, el- och vattenförsörjning samt sjukvård. På mindre och mer avlägsna öar kan följderna bli särskilt stora.

Följ lokala väderprognoser och myndigheternas rekommendationer.

Bad, snorkling och dykning

Bad, snorkling och dykning är centrala aktiviteter på många resmål i Oceanien, bland annat Australien, Fiji, Franska Polynesien, Guam, Hawaii, Nya Kaledonien, Palau, Papua Nya Guinea, Salomonöarna och Vanuatu.

Korallrev, starka strömmar, stora avstånd till sjukvård och varierande tillgång till tryckkammare kan innebära särskilda risker för dykare.

Läs våra råd om simma och dyka. Den som planerar en resa där dykning är en viktig del bör också läsa vår särskilda sida om dykresor.

Sol och värme

Stark sol och höga temperaturer är viktiga hälsorisker i stora delar av regionen. Den ultravioletta strålningen kan vara mycket stark i både Australien, Nya Zeeland och tropiska öområden.

Läs våra råd om solskydd och värme och värmeslag.

Bergsvandringar och höga höjder

Papua Nya Guinea finns bergsområden där vistelse på hög höjd kan förekomma. Även Hawaii har vulkaniska toppar på över 4 000 meters höjd.

Vid vistelse över cirka 2 500 meter kan höghöjdssjuka uppstå, framför allt vid snabb uppstigning.

Läs våra råd om bergsvandringar och höghöjdsresor.

Trafiksäkerhet

Trafikförhållanden och vägstandard varierar mycket mellan regionens olika resmål. På mindre öar kan vägarna vara smala och dåligt underhållna, medan långa körsträckor och stora avstånd är viktiga riskfaktorer i Australien.

Läs våra råd om trafiksäkerhet.

Personlig säkerhet

Säkerhetsförhållandena varierar mellan regionens länder och territorier. Naturkatastrofer, tropiska oväder, vulkanutbrott, jordbävningar och lokala säkerhetsproblem kan påverka resor.

Kontrollera därför alltid Utrikesdepartementets aktuella reseinformation före och under resan.

Vi rekommenderar också att du laddar ner UD:s app Resklar. Där finns aktuell reseinformation och du kan få pushnotiser om viktiga händelser och förändringar som kan påverka resan.

Läs också våra allmänna hälsoråd inför resan

Bergsvandringar och höghöjdsresor

Diarrébehandling

Dykresor

Flygrelaterade blodproppar

Graviditet och resa

Skydd mot myggor, fästingar och andra småkryp

Jet lag

Kyla, hypotermi och köldskador

Mat och dryck

Psykisk hälsa

Rent vatten och vattenrening

Riskfyllda djurkontakter

Simma och dyka

Solskydd

Sexuell hälsa och säkrare sex

Trafiksäkerhet

Värme och värmeslag


© ProSanis Sverige AB. Informationen på denna sida är senast uppdaterad 2026-08-24.