Psykisk hälsa – Vaccinationsrådet Allmänhet

Information till resenärer

Kortfakta

En resa innebär ofta positiva upplevelser, men kan också vara psykiskt påfrestande. Nya miljöer, främmande språk, sömnbrist, tidsskillnader, värme, ensamhet och oväntade händelser kan påverka hur du mår. Ju längre och mer krävande resan är, desto större kan påfrestningen bli.

Om du tidigare har haft psykiska besvär kan en resa ibland göra att symtomen återkommer eller förvärras. Det betyder inte att du behöver avstå från att resa, men det kan vara klokt att planera resan med större omsorg.

Även den som tidigare mått bra kan reagera psykiskt på svåra eller traumatiska upplevelser under en resa.

Förberedelser inför resan

Fundera redan före avresan på hur krävande resan kommer att bli. En kort semesterresa under bekväma förhållanden innebär något helt annat än en långvarig utlandsvistelse, en äventyrsresa eller arbete i en miljö med stora kulturella skillnader, konflikter eller andra påfrestningar.

Om du har eller tidigare har haft mer uttalade psykiska besvär bör du diskutera resan med din läkare, psykiater eller psykoterapeut i god tid före avresan. Det är särskilt viktigt om du tidigare haft svår depression, mani, psykos eller andra tillstånd som har krävt omfattande behandling eller sjukhusvård.

Tillsammans kan ni bedöma om resmålet och resans upplägg är lämpliga, om behandlingen behöver planeras på något särskilt sätt och vad du ska göra om du börjar må sämre under resan.

Vid en längre utlandsvistelse kan det vara bra att i förväg:

ta reda på vart du kan vända dig om du behöver vård
ha kontaktuppgifter till din behandlande mottagning hemma
komma överens med någon närstående om regelbunden kontakt
kontrollera vad din reseförsäkring täcker, särskilt om du har en känd sjukdom
planera för tillräckligt med sömn, återhämtning och regelbundna rutiner.

Om du tidigare haft problem med alkohol eller andra droger bör du vara medveten om att en ny miljö, stress och förändrade sociala sammanhang kan öka risken för återfall. Tänk också på att narkotikalagstiftningen kan vara betydligt strängare än i Sverige.

Läkemedel

Om du använder läkemedel för psykiska besvär bör du planera läkemedelsförsörjningen i god tid före resan. Ta med tillräckligt för hela resan och gärna en mindre reserv om hemresan skulle försenas.

Förvara läkemedlen i originalförpackning och ta vid behov med recept eller läkarintyg. Kontrollera också reglerna i landet du ska resa till. Vissa läkemedel som är vanliga och lagliga i Sverige kan vara förbjudna eller kräva särskilda intyg i andra länder. Det gäller bland annat vissa läkemedel mot ADHD, ångest och sömnproblem. Ändra inte eller avsluta din behandling på egen hand inför resan.

Om du använder ett läkemedel som kräver regelbundna blodprover bör du diskutera en längre resa med din behandlande läkare. Möjligheten att ta sådana prover kan vara begränsad på resmålet. Värme, uttorkning, diarré och förändrade mat- och vätskevanor kan dessutom påverka vissa läkemedel, särskilt litium.

Berätta också om dina läkemedel och tidigare psykiska besvär när du söker resemedicinsk rådgivning. Lariam® som används för att förebygga malaria kan vara olämpliga för personer med vissa psykiska sjukdomar.

Psykiska problem under resan

Kulturchock och anpassningsproblem

Att komma till en miljö som skiljer sig mycket från den du är van vid kan vara både stimulerande och påfrestande. Språk, sociala regler, mat, klimat, trafik, hygien, fattigdom och människors sätt att leva kan vara annorlunda. Sådant som hemma är enkelt kan plötsligt kräva mycket energi.

Du kan då uppleva en kulturchock. Irritation, frustration, hemlängtan, sömnsvårigheter, oro och en negativ inställning till resmålet eller människorna omkring dig är vanliga reaktioner.

Besvären brukar minska när du börjar förstå den nya miljön och hittar fungerande rutiner. Du kan underlätta anpassningen genom att:

ge dig själv tid att vänja dig vid den nya miljön
försöka behålla regelbundna rutiner för sömn, mat och fysisk aktivitet
undvika överdriven alkoholkonsumtion
hålla kontakt med familj och vänner hemma
lära dig lite om landets språk, kultur och sociala normer
planera in tid för vila och återhämtning.

Vid längre vistelser är det också värdefullt att skapa ett socialt nätverk på plats.

Om nedstämdhet, ångest, sömnproblem eller andra besvär blir uttalade eller inte går över bör du söka professionell hjälp.

Om något svårt händer

Olyckor, allvarlig sjukdom, rån, våld, naturkatastrofer, konflikter eller en närståendes död kan orsaka starka psykiska reaktioner.

Efter en traumatisk händelse är det vanligt att känna sig rädd, orolig eller overklig, ha svårt att sova eller koncentrera sig eller gång på gång tänka på det som hänt. Reaktionerna kan vara mycket starka utan att det innebär att du har utvecklat en psykisk sjukdom.

Försök om möjligt att komma till en trygg plats och sök stöd hos människor du litar på. Undvik att hantera situationen med stora mängder alkohol eller andra droger.

Sök professionell hjälp om reaktionerna är mycket svåra, om du har svårt att fungera eller om besvären inte börjar minska.

Vid allvarliga psykiska symtom kan du behöva akut vård på resmålet. Kontakta vid behov ditt försäkringsbolags larmcentral, som kan hjälpa till att hitta lämplig vård och vid allvarliga situationer ordna medicinsk transport.

Psykiska problem efter resan

De flesta återgår snabbt till sin vanliga vardag efter en resa. Efter en längre eller särskilt krävande utlandsvistelse kan omställningen däremot ta tid.

Efter en svår upplevelse

Starka reaktioner efter en traumatisk händelse är vanliga och behöver inte innebära att du har utvecklat posttraumatiskt stressyndrom (PTSD).

Hos en del kvarstår eller utvecklas besvären senare. Det kan handla om:

återkommande påträngande minnen eller mardrömmar
att du undviker sådant som påminner om händelsen
sömn- och koncentrationssvårigheter
irritation och lättskrämdhet
nedstämdhet eller känslomässig avtrubbning
en ständig känsla av vaksamhet eller fara.

Om sådana besvär är uttalade, kvarstår eller påverkar ditt vardagsliv bör du söka vård. Effektiv behandling finns.

Att komma hem efter en längre utlandsvistelse

Efter en lång tid utomlands kan även hemkomsten innebära en omställning. Du kan själv ha förändrats medan familj, vänner och vardagen hemma tycks vara ungefär som tidigare. Det som du längtade efter under utlandsvistelsen kanske inte heller känns som du föreställt dig när du väl kommer hem.

Detta brukar ibland kallas omvänd kulturchock. Känslor av rastlöshet, frustration, utanförskap eller saknad efter livet utomlands kan förekomma och är oftast övergående.

Ge dig själv tid att återanpassa dig och försök behålla kontakt med människor som förstår de erfarenheter du har gjort. Om nedstämdhet, ångest eller andra besvär blir långvariga eller påverkar din vardag bör du söka professionell hjälp.