Denguefeber – Vaccinationsrådet Allmänhet

Information till resenärer

Denguefeber är en virusinfektion som sprids genom myggbett. Sjukdomen förekommer i stora delar av tropikerna och subtropikerna och är en av de vanligaste myggöverförda infektionerna hos människor.

Många infektioner ger inga eller endast lindriga symtom. Den som blir sjuk får ofta hög feber, huvudvärk och uttalad muskel- och ledvärk. En mindre andel utvecklar svår dengue, som kan vara livshotande.

Det finns vaccin mot denguefeber som kan vara aktuellt för vissa resenärer. Behovet av vaccination beror bland annat på tidigare dengueinfektion, resmål, resans längd och den individuella risken för svår sjukdom.

Läs mer om vaccin mot denguefeber.

Smittämnet och smittvägar

Denguefeber orsakas av denguevirus. Det finns fyra olika typer, så kallade serotyper, DENV-1 till DENV-4. Den som har haft dengue får ett långvarigt skydd mot den serotyp som orsakade infektionen, men inte mot de övriga.

Viruset överförs framför allt genom bett av Aedes-myggor, främst Aedes aegypti och Aedes albopictus (asiatisk tigermygga). Det är samma slags myggor som också kan sprida bland annat chikungunyafeber och zikavirusinfektion.

Myggorna är framför allt dagaktiva, med hög aktivitet på morgonen och under sen eftermiddag. De lever ofta nära människor och förökar sig gärna i små vattenansamlingar i och omkring bostäder.

Dengue smittar normalt inte direkt mellan människor.

Sjukdomsbild

Tiden från ett smittande myggbett till symtom är vanligen 4–7 dagar.

Många infektioner ger inga eller endast lindriga symtom. När sjukdom utvecklas börjar den ofta plötsligt med:

hög feber
kraftig huvudvärk
smärta bakom ögonen
muskel- och ledvärk
illamående och ibland kräkningar
hudutslag
uttalad trötthet och sjukdomskänsla.

De flesta blir friska inom en till två veckor, även om trötthet och nedsatt ork kan finnas kvar längre.

Svår dengue

En mindre andel av dem som insjuknar utvecklar svår dengue. Då kan vätska läcka från de små blodkärlen, blodtrycket sjunka och blödningar eller påverkan på olika organ uppstå. Tillståndet kan utvecklas snabbt och kräver sjukhusvård.

Det speciella med dengue är att försämringen ofta inträffar när febern börjar gå ner. Att febern försvinner betyder därför inte alltid att sjukdomen håller på att gå över.

Varningstecken är bland annat:

kraftig eller ihållande buksmärta
upprepade kräkningar
blödningar
uttalad trötthet, slöhet eller oro
andningsbesvär
tydlig försämring när febern sjunker.

Den som får sådana symtom under eller efter vistelse i ett område där dengue förekommer bör söka sjukvård omgående.

Risken för svår dengue är större bland annat hos små barn, gravida, äldre och personer med vissa kroniska sjukdomar.

Dengue flera gånger

Man kan få denguefeber flera gånger eftersom det finns fyra olika serotyper av viruset.

En tidigare genomgången dengueinfektion är en viktig riskfaktor för svår sjukdom vid en senare infektion med en annan serotyp. Detta beror på hur immunförsvarets antikroppar reagerar vid den nya infektionen.

Det betyder inte att en andra dengueinfektion alltid blir allvarlig – de flesta blir inte svårt sjuka – men risken är högre än vid en första infektion.

Behandling

Det finns ingen specifik antiviral behandling mot denguefeber. Behandlingen består framför allt av vila, tillräckligt med vätska och behandling av feber och smärta.

Vid misstänkt dengue bör man undvika acetylsalicylsyra och antiinflammatoriska läkemedel (NSAID), exempelvis ibuprofen och naproxen, eftersom dessa kan öka risken för blödning. Paracetamol kan användas mot feber och smärta.

Vid svår dengue är tidig sjukhusvård och noggrann vätskebehandling mycket viktig.

Förekomst

Dengue förekommer i över hundra länder och har under de senaste årtiondena spridits till allt fler delar av världen. Stora utbrott förekommer regelbundet.

Sjukdomen är särskilt vanlig i:

Sydostasien
Sydasien
Central- och Sydamerika
Karibien
delar av Afrika
delar av Stillahavsområdet.

Dengue förekommer även i delar av Mellanöstern.

Risken varierar betydligt mellan olika områden och olika tider på året. I tropiska områden ökar smittspridningen ofta under och efter regnperioden.

Den asiatiska tigermyggan har etablerat sig i stora delar av södra Europa. Lokala utbrott av dengue har därför förekommit bland annat i Frankrike, Italien och Spanien under den varmare delen av året.

I Sverige finns ingen etablerad inhemsk smittspridning. De fall som diagnostiseras har normalt smittats utomlands.

Riskländer för denguefeber (källa US CDC)

Denguefeber och resor

Dengue är en viktig orsak till feber hos resenärer som återvänder från tropiska och subtropiska områden. Smitta förekommer inte bara på landsbygden utan är ofta särskilt vanlig i städer och turistområden, där Aedes-myggorna trivs nära människor.

Risken för en resenär påverkas bland annat av:

resmål och aktuellt smittläge
årstid och mängden myggor
resans längd
boendeförhållanden
möjligheten att skydda sig mot myggbett.

Även en kort resa kan innebära smittrisk under perioder med intensiv smittspridning.

Vaccination kan vara aktuell för vissa resenärer, framför allt beroende på tidigare dengueinfektion, graden och längden av den förväntade exponeringen och den individuella risken för svår sjukdom.

Läs mer om vem som kan ha nytta av vaccination på vår sida om vaccin mot denguefeber.

Så skyddar du dig

Det viktigaste sättet att förebygga denguefeber är att undvika myggbett. Detta gäller även den som är vaccinerad.

Skydda dig genom att:

använda myggmedel på bar hud
bära täckande kläder när det är praktiskt möjligt
bo i rum med luftkonditionering eller myggnät för dörrar och fönster
använda myggnät vid behov
minska förekomsten av öppna vattenbehållare och andra små vattenansamlingar kring bostaden.

Eftersom Aedes-myggorna framför allt är dagaktiva är myggskydd viktigt även mitt på dagen och inte bara på kvällar och nätter.

Läs mer på vår sida Skydd mot myggor, fästingar och andra småkryp.

Om du blir sjuk under eller efter resan

Sök sjukvård vid hög eller ihållande feber, uttalad sjukdomskänsla eller varningstecken på svår dengue under eller efter en resa i ett område där dengue förekommer.

Berätta alltid var du har rest och när du kom hem.

Vid feber efter vistelse i ett malariaområde behöver malaria uteslutas skyndsamt, även om symtomen skulle kunna bero på denguefeber.