Hepatit A

Information till resenärer och allmänheten

Gulsot (ikterus). Foto: Wikimedia.

Hepatit A är en virusinfektion som orsakar inflammation i levern. Sjukdomen sprids framför allt genom mat och vatten som förorenats med avföring, men kan också spridas direkt mellan människor.

Hos små barn ger infektionen ofta inga eller endast lindriga symtom. Vuxna blir däremot oftare tydligt sjuka, med feber, trötthet, illamående och ibland gulsot. Sjukdomen läker vanligen ut helt och blir, till skillnad från hepatit B och C, inte kronisk.

Hepatit A förekommer i stora delar av världen och är en av de infektioner som svenska resenärer ofta vaccineras mot.

Det finns mycket effektiva vacciner som ger ett långvarigt skydd.

Läs mer om vaccin mot hepatit A.

Smittämnet och smittvägar

Hepatit A orsakas av hepatit A-virus (HAV). Viruset infekterar levern och utsöndras via gallan till tarmen och därefter med avföringen.

Smittan sprids huvudsakligen via den så kallade fekal-orala smittvägen, vilket innebär att virus från en smittad persons avföring på något sätt når en annan persons mun.

Smitta kan bland annat ske genom:

  • förorenat dricksvatten
  • mat som förorenats under odling, tillagning eller hantering
  • råa eller otillräckligt tillagade skaldjur från förorenat vatten
  • bär, frukt och grönsaker som förorenats med avloppsvatten
  • nära kontakt med en smittad person
  • bristande handhygien.

Viruset är tåligt och kan överleva länge i miljön och på livsmedel.

Smitta mellan människor

Hepatit A kan spridas direkt mellan människor, framför allt inom hushåll och andra miljöer där personer har nära kontakt. Smittspridning kan också förekomma på förskolor, där små barn ofta saknar symtom men ändå kan utsöndra virus.

Sexuell smitta förekommer, särskilt vid sexuella kontakter som innebär kontakt med avföring. Utbrott har bland annat förekommit bland män som har sex med män.

En person med hepatit A är som mest smittsam innan sjukdomen blivit tydlig, vilket gör att viruset kan spridas innan man vet att man är infekterad.

Sjukdomsbild

Tiden från smitta till symtom är relativt lång, vanligen omkring 2–6 veckor.

Sjukdomsbilden varierar mycket med åldern.

Hos barn

Små barn får ofta inga symtom alls eller endast en lindrig infektion. Detta innebär samtidigt att smittade barn kan föra viruset vidare utan att omgivningen känner till infektionen.

Hos vuxna

Hos vuxna ger hepatit A betydligt oftare en tydlig sjukdom. Den börjar vanligen med:

  • feber
  • trötthet och sjukdomskänsla
  • nedsatt aptit
  • illamående och ibland kräkningar
  • obehag eller smärta i övre delen av magen
  • muskel- och ledvärk.

Efter några dagar kan urinen bli mörk och avföringen ljusare. Hud och ögonvitor kan därefter bli gula, så kallad gulsot eller ikterus.

När gulsoten utvecklas avtar ofta febern och de första symtomen, men tröttheten kan vara uttalad och finnas kvar under flera veckor eller månader.

Allvarlig hepatit A

De allra flesta blir helt återställda, men sjukdomen tenderar att bli allvarligare med stigande ålder.

I sällsynta fall utvecklas akut leversvikt, så kallad fulminant hepatit. Risken är större hos äldre personer och hos personer som redan har en kronisk leversjukdom.

Hepatit A orsakar däremot inte kronisk hepatit. När infektionen har läkt ut är viruset borta ur kroppen och man får normalt ett livslångt skydd mot att insjukna igen.

Behandling

Det finns ingen specifik antiviral behandling mot hepatit A.

Behandlingen inriktas på vila, tillräckligt med vätska och symtomlindring. Alkohol bör undvikas under sjukdomen eftersom levern redan är påverkad.

De flesta tillfrisknar helt utan komplikationer. Vid allvarlig leverpåverkan kan sjukhusvård behövas och akut leversvikt kräver specialistvård.

Förekomst

Hepatit A förekommer i hela världen, men risken varierar kraftigt mellan olika länder och regioner.

Sjukdomen är vanligast där tillgången till rent vatten, fungerande avloppssystem och god livsmedelshygien är begränsad. I sådana områden smittas många redan som barn och får då ofta en symtomfri eller lindrig infektion och därefter livslång immunitet.

Hepatit A är vanligt i många delar av:

  • Afrika
  • Asien
  • Mellanöstern
  • Central- och Sydamerika.

I Sverige är smittrisken låg. De flesta svenska fall har samband med resor, men inhemska utbrott förekommer. Sådana utbrott kan exempelvis orsakas av importerade livsmedel eller genom smittspridning inom särskilda grupper.

Hepatit A och resor

Hepatit A är en viktig infektion att ta hänsyn till inför resor eftersom smitta kan ske även vid vanliga turistresor.

Man behöver inte resa primitivt eller äta på enkla gatukök för att utsättas för smitta. Förorenade livsmedel kan serveras även på hotell och restauranger med till synes god standard.

Risken är generellt större ju längre vistelsen är, men eftersom smitta kan ske vid ett enstaka måltidstillfälle kan även en kort resa innebära risk.

Barn som reser för att besöka släkt och vänner i länder där hepatit A är vanligt är en särskilt viktig grupp. Barnen kan smittas utan att själva bli tydligt sjuka och efter hemkomsten föra infektionen vidare till ovaccinerade familjemedlemmar.

Vaccination rekommenderas därför inför resor till många länder där hepatit A förekommer.

Läs mer om vilka resenärer och andra grupper som rekommenderas vaccination på vår sida om vaccin mot hepatit A.

Så skyddar du dig

Vaccination är det mest effektiva skyddet mot hepatit A. Vaccination är särskilt viktig inför resor till områden där sjukdomen är vanlig och för personer som löper ökad risk att bli allvarligt sjuka.

Läs mer om vaccination och hur länge skyddet varar på vår sida om vaccin mot hepatit A.

God hand- och livsmedelshygien minskar också risken för smitta. Tvätta händerna noggrant efter toalettbesök och före måltider. Under resor bör du vara uppmärksam på dricksvatten, is, råa livsmedel och mat som inte är ordentligt upphettad.

Särskild försiktighet är motiverad med råa eller otillräckligt tillagade skaldjur, eftersom de kan koncentrera virus från förorenat vatten.

Läs mer på vår sida Mat, dryck och hygienråd.

Om du kan ha utsatts för smitta

Den som vet eller misstänker att hen nyligen har utsatts för hepatit A bör kontakta sjukvården, särskilt efter nära kontakt med en person som har konstaterad hepatit A.

Vaccination kan användas även efter att man utsatts för smitta och bör då ges så snart som möjligt, senast inom 14 dagar. För vissa personer med ökad risk för allvarlig sjukdom kan även immunglobulin bli aktuellt.

Den som får gulsot, mörk urin eller tydliga symtom på leverpåverkan bör kontakta sjukvården.


© ProSanis Sverige AB. Informationen på denna sida är senast uppdaterad 2026-08-21.