Hepatit B – Vaccinationsrådet Allmänhet

Information till allmänheten och resenärer

Hepatit B är en virusinfektion som framför allt angriper levern. Infektionen kan vara akut och gå över av sig själv, men hos en del personer blir den kronisk. Kronisk hepatit B kan på lång sikt orsaka allvarlig leverskada, skrumplever och levercancer.

Hepatit B förekommer i hela världen men är betydligt vanligare i många delar av Afrika och Asien. Smittan överförs framför allt genom blod och sexuella kontakter samt från mor till barn i samband med förlossningen.

Det finns ett mycket effektivt vaccin mot hepatit B.

Läs mer om vaccin mot hepatit B.

Smittämnet och smittvägar

Hepatit B orsakas av hepatit B-virus (HBV). Viruset finns framför allt i blod men kan också förekomma i andra kroppsvätskor.

Smitta kan bland annat överföras genom:

oskyddade sexuella kontakter
delade injektionsnålar eller annan utrustning som förorenats med blod
stick- och skärskador
tatuering, piercing och akupunktur med otillräckligt steriliserad utrustning
sjukvård, tandvård och andra medicinska ingrepp där utrustning eller blodprodukter inte är tillräckligt säkra
från en smittad mor till barnet i samband med förlossningen.

Hepatit B-virus är mycket smittsamt och kan överleva utanför kroppen under flera dagar. Smitta kan därför också ske genom föremål som förorenats med blod.

Hepatit B smittar däremot inte genom vanlig social kontakt, exempelvis genom att ta i hand, kramas eller äta tillsammans.

Sjukdomsbild

Tiden från smitta till sjukdom är vanligen mellan 6 veckor och 6 månader.

Många som smittas får inga eller endast lindriga symtom. Detta är särskilt vanligt hos små barn. När symtom uppträder kan de börja med:

trötthet och sjukdomskänsla
feber
illamående och nedsatt aptit
magbesvär
värk i muskler och leder.

Efter några dagar kan urinen bli mörk och huden och ögonvitorna gulfärgas, så kallad gulsot eller ikterus.

Hos de flesta vuxna läker infektionen ut av sig själv och leder till bestående immunitet. En mindre andel utvecklar kronisk hepatit B. Risken att infektionen blir kronisk är mycket större ju yngre man är vid smittotillfället och är särskilt hög hos barn som smittas i samband med födseln.

Kronisk hepatit B

Vid kronisk hepatit B finns viruset kvar i kroppen under lång tid. Många har inga symtom och kan därför vara smittade utan att känna till det.

Hos en del orsakar infektionen en långvarig inflammation i levern. Med tiden kan detta leda till ärrbildning och cirros (skrumplever). Kronisk hepatit B ökar också risken för levercancer.

Personer med kronisk hepatit B följs därför inom sjukvården. Antivirala läkemedel kan vid behov hämma virusets förökning och minska risken för fortskridande leverskada.

Diagnos och behandling

Hepatit B diagnostiseras med blodprover som kan visa om en person har en pågående eller tidigare genomgången infektion och hur aktiv infektionen är.

Det finns ingen specifik behandling som behövs vid de flesta fall av akut hepatit B. Sjukdomen läker vanligen ut av sig själv.

Vid kronisk hepatit B kan antiviral behandling bli aktuell. Behandlingen kan kraftigt minska virusmängden och därmed risken för fortsatt leverskada, även om den vanligen inte helt eliminerar viruset ur kroppen.

Förekomst

Hepatit B är en av världens vanligaste kroniska virusinfektioner. Omkring 250 miljoner människor beräknas leva med kronisk hepatit B. Förekomsten varierar kraftigt mellan olika delar av världen och är särskilt hög i delar av Afrika och Asien.

I Sverige är hepatit B betydligt mindre vanligt. Många personer med kronisk hepatit B i Sverige har smittats i länder där infektionen är vanligare.

Hepatit B och resor

Risken för hepatit B under en resa beror både på resmålet, resans längd och vad man gör under resan. Ju längre vistelsen är i ett land där hepatit B är vanligt, desto större blir den sammanlagda möjligheten att utsättas för smitta.

Risken kan exempelvis öka vid:

sexuella kontakter
tatuering, piercing eller akupunktur
sjukvård eller tandvård
resor där risken för olyckor och behov av akut sjukvård är förhöjd
medicinsk behandling eller operation utomlands
längre vistelser i områden där hepatit B är vanligt.

Även den som inte planerar någon särskild riskaktivitet kan oväntat behöva sjukvård efter exempelvis en trafikolycka. Äldre personer och personer med kroniska sjukdomar kan också ha större sannolikhet att behöva sjukvård under en längre resa. Dessa förhållanden ingår därför i bedömningen av vaccinationsbehovet inför resan.

Så skyddar du dig

Vaccination är det effektivaste sättet att skydda sig mot hepatit B. I Sverige erbjuds vaccination till alla spädbarn och rekommenderas dessutom till flera grupper med ökad risk för smitta eller allvarlig sjukdom. Vaccination kan också vara aktuell inför resor.

Läs mer om vilka som rekommenderas vaccination, vilka vacciner som finns och hur vaccinationen går till på vår sida om vaccin mot hepatit B.

Vaccination ersätter inte andra försiktighetsåtgärder. Undvik kontakt med blod och dela aldrig injektionsutrustning. Använd kondom vid sexuella kontakter där det finns risk för smitta och var försiktig med tatuering, piercing, akupunktur och andra ingrepp om du inte kan vara säker på att steril utrustning används.

Om du kan ha utsatts för smitta

Den som kan ha utsatts för hepatit B genom exempelvis en stickskada, blodkontakt eller oskyddad sexuell kontakt med en person som har eller kan ha hepatit B bör kontakta sjukvården så snart som möjligt.

Vaccination kan användas även efter en möjlig smittexponering. I vissa situationer ges dessutom hepatit B-immunglobulin (HBIG), som innehåller färdiga antikroppar och ger ett snabbt, tillfälligt skydd. Åtgärderna har bäst effekt när de sätts in tidigt.