Information till resenärer och allmänheten
Japansk encefalit är en virusinfektion som sprids genom myggbett och förekommer i stora delar av Asien och västra Stillahavsområdet.
De allra flesta som smittas får inga symtom. Endast en liten andel utvecklar hjärninflammation (encefalit), men när detta sker är sjukdomen allvarlig. Omkring en tredjedel av dem som utvecklar encefalit avlider och många av dem som överlever får bestående neurologiska skador.
Risken för vanliga turister är oftast mycket liten, men kan vara större vid längre vistelser och vid resor med mycket tid utomhus på landsbygden.
Det finns ett effektivt vaccin mot japansk encefalit.
Läs mer om Vaccin mot japansk encefalit.
Smittämnet och smittvägar
Japansk encefalit orsakas av japanskt encefalitvirus (JEV), som tillhör gruppen flavivirus.
Viruset cirkulerar i naturen mellan myggor och olika djur. Grisar och vattenfåglar har särskilt stor betydelse för smittspridningen. Människor smittas genom bett av infekterade myggor, framför allt av arter inom släktet Culex.
Människan kan inte föra smittan vidare till andra människor eller myggor eftersom mängden virus i blodet är för liten. Japansk encefalit smittar därför i praktiken inte från människa till människa.
Myggorna är framför allt aktiva från skymningen och under natten. De är vanliga i jordbruksområden med risodlingar, bevattning och grisuppfödning.
Sjukdomsbild
Tiden från ett smittande myggbett till symtom är vanligen 5–15 dagar.
De allra flesta infektioner förlöper utan symtom. Färre än 1 av 250 smittade utvecklar hjärninflammation.
Sjukdomen kan då börja med:
- hög feber
- huvudvärk
- illamående och kräkningar
- uttalad trötthet och sjukdomskänsla.
Om infektionen utvecklas till encefalit kan personen snabbt försämras med:
- förvirring och medvetandepåverkan
- kramper
- muskelsvaghet eller förlamningar
- andra neurologiska symtom.
Sjukdomen kan utvecklas snabbt och kräver sjukhusvård.
Allvarlig sjukdom och följdtillstånd
Japansk encefalit är ovanlig hos resenärer, men konsekvenserna kan bli mycket allvarliga för den som utvecklar encefalit.
Omkring 20–30 % av dem som insjuknar med encefalit avlider. Bland dem som överlever får en betydande andel bestående neurologiska eller psykiska funktionsnedsättningar.
Det kan bland annat handla om:
- förlamningar och andra motoriska störningar
- kramper
- problem med minne och koncentration
- tal- och inlärningssvårigheter
- beteendeförändringar.
Återhämtningen kan vara långvarig och vissa skador blir bestående.
Behandling
Det finns ingen specifik antiviral behandling mot japansk encefalit.
Behandlingen inriktas på att stödja kroppens funktioner och behandla komplikationer. Personer som utvecklar encefalit behöver sjukhusvård och vid svår sjukdom kan intensivvård krävas.
Förekomst
Japansk encefalit förekommer i stora delar av Syd-, Sydost- och Östasien samt delar av västra Stillahavsområdet.
Sjukdomen förekommer från Pakistan och Indien i väster till Japan i öster och söderut genom Sydostasien till bland annat Indonesien och Papua Nya Guinea. På senare år har man sett en ökande spridning i Australien, främst i de norra och östra delarna ända ner till Victoria och South Australia.
Smittspridningen varierar med geografi, klimat och årstid. I tempererade delar av Asien förekommer den huvudsakligen under sommar och tidig höst. I tropiska områden kan smitta förekomma under hela året, ofta med en ökning under och efter regnperioden.
I flera asiatiska länder har omfattande vaccinationsprogram kraftigt minskat antalet sjukdomsfall bland lokalbefolkningen. Det innebär dock inte att viruset har försvunnit. Viruset fortsätter att cirkulera mellan myggor och djur, och en ovaccinerad resenär kan därför fortfarande utsättas för smitta även i områden där få sjukdomsfall rapporteras.
Japansk encefalit och resor
För de flesta resenärer till Asien är risken att smittas mycket liten. Risken beror dock i hög grad på resans längd, årstid, resmål och hur man vistas under resan.
Risken är framför allt större vid:
- längre vistelser i områden där japansk encefalit förekommer
- vistelse på landsbygden
- övernattning i områden med risodlingar eller grisuppfödning
- mycket utomhusvistelse under kvällar och nätter
- resor under perioder med hög myggaktivitet
- enklare boende med begränsat skydd mot myggor.
Den som huvudsakligen gör en kort resa och vistas i storstäder eller på vanliga turistorter har i regel mycket låg risk.
Vid längre resor, bosättning eller mer omfattande vistelse på landsbygden kan vaccination vara aktuell. Vaccination kan också övervägas vid kortare resor om exponeringen för myggor förväntas bli stor, exempelvis vid mycket utomhusvistelse eller övernattningar i riskmiljöer.
Läs mer om vem som rekommenderas vaccination på vår sida om Vaccin mot japansk encefalit.
Så skyddar du dig
Det viktigaste skyddet mot japansk encefalit är vaccination när sådan är motiverad samt att undvika myggbett.
Myggorna som sprider japansk encefalit är framför allt aktiva från skymningen och under natten. Det är därför särskilt viktigt att skydda sig under kvällar och nätter.
Skydda dig genom att:
- använda myggmedel på bar hud
- bära täckande kläder under kvällar och nätter
- bo i rum med luftkonditionering eller myggnät för dörrar och fönster
- sova under impregnerat myggnät när annat myggskydd saknas.
Läs mer på vår sida Skydd mot myggor, fästingar och andra småkryp.
Om du blir sjuk under eller efter resan
Feber under eller efter en resa i ett område där japansk encefalit förekommer kan ha många orsaker.
Sök sjukvård omgående vid hög feber tillsammans med svår huvudvärk, förvirring, kramper, medvetandepåverkan eller andra neurologiska symtom.
Berätta alltid var du har rest och när du kom hem.
Vid feber efter vistelse i ett malariaområde behöver malaria uteslutas skyndsamt, även om symtomen skulle kunna ha en annan orsak.
© ProSanis Sverige AB. Informationen på denna sida är senast uppdaterad 2026-08-26.