Mässling – Vaccinationsrådet Allmänhet

Information till allmänheten

Mässling är en mycket smittsam virusinfektion och en av de mest smittsamma sjukdomar som finns. Sjukdomen börjar vanligen med hög feber, hosta, snuva och röda ögon och följs efter några dagar av ett karakteristiskt utslag.

De flesta blir helt återställda, men mässling kan orsaka allvarliga komplikationer som lunginflammation och hjärninflammation. I sällsynta fall kan sjukdomen leda till bestående skador eller död.

Mässling har blivit ovanlig i Sverige tack vare vaccination, men sjukdomen förekommer fortfarande i många delar av världen och utbrott förekommer regelbundet även i Europa. Eftersom smittsamheten är så hög kan viruset snabbt spridas om det når grupper där många saknar immunitet.

Vaccination mot mässling ingår i det svenska barnvaccinationsprogrammet och ges tillsammans med vaccin mot påssjuka och röda hund som MPR-vaccin.

Läs mer om vaccin mot mässling, påssjuka och röda hund (MPR).

Smittämnet och smittvägar

Mässling orsakas av mässlingsvirus. Människan är den enda naturliga värden för viruset.

Viruset sprids framför allt genom luften när en smittad person hostar, nyser, talar eller andas. Små virusinnehållande partiklar kan finnas kvar i luften i ett rum i upp till ett par timmar efter att den smittade personen har lämnat platsen.

Det innebär att man inte behöver ha nära direktkontakt med en sjuk person för att bli smittad.

En av de mest smittsamma infektionerna

Mässling är extremt smittsamt. Om en person med mässling kommer in i en grupp där människor saknar immunitet kommer de allra flesta som utsätts för smittan att infekteras.

En person med mässling är smittsam redan innan det typiska utslaget visar sig, vanligen från omkring fyra dagar före till fyra dagar efter att utslagen börjat.

Detta bidrar till att mässling kan hinna spridas innan man vet att personen har sjukdomen.

Sjukdomsbild

Tiden från smitta till de första symtomen är vanligen omkring 10–12 dagar. Utslagen kommer några dagar senare.

Sjukdomen börjar ofta med:

hög feber
hosta
snuva
röda och irriterade ögon
uttalad sjukdomskänsla.

Kopliks fläckar

Efter några dagar kan små vitaktiga fläckar med rodnad omkring uppträda på munslemhinnan, vanligen på kindernas insida. De kallas Kopliks fläckar och är karakteristiska för mässling.

De kan dock vara svåra att upptäcka och finns bara under en begränsad del av sjukdomsförloppet.

Utslagen

Efter några dagars feber utvecklas det typiska röda utslaget. Det börjar vanligen i ansiktet och bakom öronen och sprider sig sedan nedåt över bålen och resten av kroppen.

Utslagen kan flyta samman till större röda områden.

Efter några dagar börjar febern sjunka och utslagen bleknar, vanligen i ungefär samma ordning som de uppträdde.

Komplikationer

Komplikationer är relativt vanliga vid mässling.

Vanliga komplikationer

Bland de vanligare komplikationerna finns:

öroninflammation
lunginflammation
diarré.

Lunginflammation är en av de viktigaste orsakerna till allvarlig sjukdom och död i samband med mässling.

Hjärninflammation

Omkring en av tusen personer som får mässling utvecklar hjärninflammation (encefalit).

Hjärninflammationen kan orsaka kramper och medvetandepåverkan. Den kan i sällsynta fall leda till döden och personer som överlever kan få bestående neurologiska skador.

SSPE – en mycket sen komplikation

En mycket ovanlig men allvarlig komplikation är subakut skleroserande panencefalit (SSPE).

SSPE orsakas av att mässlingsvirus finns kvar i hjärnan efter den ursprungliga infektionen. Sjukdomen visar sig först flera år efter att personen till synes har blivit helt återställd från mässlingen.

Den leder till en fortskridande försämring av hjärnans funktion med bland annat förändrat beteende, försämrad intellektuell och motorisk förmåga och så småningom svår neurologisk sjukdom.

SSPE är en fortskridande och dödlig sjukdom. Risken är störst hos personer som fått mässling som små barn.

Vem riskerar att bli allvarligt sjuk?

Mässling kan orsaka allvarlig sjukdom i alla åldrar, men risken för komplikationer är större hos vissa grupper.

Det gäller bland annat:

spädbarn och små barn
vuxna
gravida
personer med nedsatt immunförsvar
personer med undernäring, särskilt brist på vitamin A.

Personer med kraftigt nedsatt immunförsvar kan få ett allvarligt sjukdomsförlopp utan att det typiska utslaget utvecklas.

Mässling under graviditet kan innebära ökad risk för komplikationer hos den gravida och för bland annat förtidsbörd.

Behandling

Det finns ingen specifik antiviral behandling mot mässling.

Behandlingen inriktas på att lindra symtomen och behandla komplikationer. Vila och tillräckligt med vätska är viktigt, och vid svår sjukdom kan sjukhusvård behövas.

Antibiotika har ingen effekt på själva mässlingsviruset men kan behövas om en bakteriell komplikation, exempelvis lunginflammation eller öroninflammation, tillstöter.

Förekomst

Mässling förekommer i hela världen.

Före införandet av vaccination fick praktiskt taget alla människor mässling under barndomen. Sjukdomen orsakade varje år miljontals dödsfall globalt.

Omfattande vaccinationsprogram har därefter kraftigt minskat både antalet sjukdomsfall och dödsfall.

Mässling kan komma tillbaka snabbt

För att förhindra kontinuerlig spridning av mässling behöver omkring 95 procent av befolkningen ha ett fullgott skydd. Om vaccinationstäckningen sjunker kan sjukdomen därför snabbt återkomma.

Utbrott förekommer regelbundet i olika delar av världen, även i Europa och andra områden där mässling tidigare har blivit ovanlig.

I Sverige är mässling sällsynt och kontinuerlig inhemsk smittspridning förekommer normalt inte. Enstaka personer smittas däremot under utlandsresor och kan efter hemkomsten orsaka begränsad smittspridning.

Mässling och resor

Mässling är en viktig infektion att tänka på inför alla utlandsresor. Det går inte att betrakta sjukdomen som en risk enbart i vissa delar av världen eftersom utbrott kan uppstå även i länder med välutvecklad sjukvård.

Flygplatser, flygplan, kollektivtrafik, hotell och andra miljöer där många människor från olika delar av världen möts kan dessutom innebära möjlighet till exponering.

Den som har fått två doser MPR-vaccin har ett mycket gott skydd.

Resor med små barn

Små barn som ännu inte har hunnit få den första ordinarie MPR-dosen är en särskild grupp att uppmärksamma inför utlandsresor.

Vid särskild risk kan MPR-vaccin ges från 6 månaders ålder. En dos som ges före 12 månaders ålder ersätter dock inte de ordinarie doserna senare under barndomen.

Läs mer om vaccination av barn och vuxna och vad som gäller inför resa på vår sida om vaccin mot mässling, påssjuka och röda hund (MPR).

Så skyddar du dig

Vaccination är det viktigaste och mest effektiva skyddet mot mässling.

I Sverige ges vaccination mot mässling tillsammans med vaccin mot påssjuka och röda hund som MPR-vaccin. Två doser ger ett mycket gott och långvarigt skydd.

Eftersom mässling är så smittsamt är det svårt att skydda sig enbart genom att undvika kontakt med sjuka personer. Smitta kan ske innan den sjuke har fått utslag och virus kan finnas kvar i luften efter att personen lämnat rummet.

Läs mer om vilka som rekommenderas vaccination och hur vaccinationen går till på vår sida om vaccin mot mässling, påssjuka och röda hund (MPR).

Om du misstänker mässling

Om du får hög feber, hosta, snuva och röda ögon följt av utslag, särskilt efter en utlandsresa eller efter kontakt med någon som har mässling, bör du kontakta sjukvården.

Ring mottagningen innan du åker dit. Eftersom mässling är mycket smittsamt behöver vården kunna ordna så att du inte riskerar att smitta andra patienter i väntrum eller andra gemensamma utrymmen.

Om du vet att du har utsatts för mässlingssmitta och är osäker på om du har ett fullgott skydd bör du kontakta sjukvården så snart som möjligt. Vaccination eller immunglobulin kan i vissa situationer användas efter exponering för att förebygga eller mildra sjukdomen.