Information till resenärer
Meningokocksjukdom är en allvarlig bakterieinfektion som orsakas av meningokocker (Neisseria meningitidis). Bakterien kan orsaka hjärnhinneinflammation och blodförgiftning och sjukdomsförloppet kan vara mycket snabbt.
Meningokocker kan samtidigt finnas i näsa och svalg hos friska personer utan att orsaka sjukdom. Endast en liten andel av dem som bär på bakterien utvecklar invasiv meningokocksjukdom.
Sjukdomen är ovanlig i Sverige, men förekommer i hela världen och är vanligare i vissa områden och under särskilda omständigheter. Barn, ungdomar och unga vuxna hör till de grupper där meningokocker har särskild betydelse.
Det finns vaccin mot flera av de meningokockgrupper som orsakar allvarlig sjukdom. Vaccination kan rekommenderas till vissa riskgrupper och inför vissa resor.
Läs mer om vaccin mot meningokocker.
Smittämnet och smittvägar
Meningokocker är bakterier av arten Neisseria meningitidis. De delas in i olika grupper, så kallade serogrupper, utifrån egenskaper hos bakteriens kapsel.
De viktigaste serogrupperna som orsakar sjukdom är A, B, C, W och Y. Vilka grupper som dominerar varierar mellan olika delar av världen och kan förändras över tid.
Bärarskap är vanligt
Meningokocker kan finnas i näsa och svalg utan att ge några symtom. Detta kallas bärarskap. Vid en given tidpunkt bär ungefär 5–10 procent av befolkningen meningokocker i svalget, med högre andel bland ungdomar och unga vuxna.
Bärarskapet är vanligen övergående och leder nästan aldrig till allvarlig sjukdom.
Hur sprids meningokocker?
Bakterierna sprids genom droppar och sekret från näsa och svalg. För smitta krävs vanligen nära eller långvarig kontakt.
Smittspridning kan därför underlättas när människor bor eller vistas tätt tillsammans, exempelvis:
- inom samma hushåll
- i studentboenden
- i militärförläggningar
- vid stora sammankomster
- under andra förhållanden där många människor lever tätt tillsammans.
Meningokocker sprids betydligt mindre lätt än exempelvis influensa eller mässling.
Sjukdomsbild
De allra flesta som bär meningokocker blir aldrig sjuka. I sällsynta fall tar sig bakterierna genom slemhinnan och vidare ut i blodet. Då kan en invasiv meningokocksjukdom utvecklas.
De två viktigaste formerna är hjärnhinneinflammation och blodförgiftning. De kan förekomma var för sig eller samtidigt.
Hjärnhinneinflammation
Meningokocker är en viktig orsak till bakteriell hjärnhinneinflammation (meningit).
Symtomen kan bland annat vara:
- hög feber
- svår huvudvärk
- nackstelhet
- illamående och kräkningar
- ljuskänslighet
- förvirring eller medvetandepåverkan.
Hos små barn kan symtomen vara mindre typiska. Barnet kan exempelvis bli slött eller irritabelt, äta dåligt eller vara svårt att få kontakt med.
Blodförgiftning
Om meningokocker förökar sig snabbt i blodet kan de orsaka sepsis, som kan utvecklas mycket snabbt.
Symtomen kan bland annat vara:
- hög feber och frossa
- uttalad sjukdomskänsla
- snabb andning
- kalla händer och fötter
- muskel- och ledvärk
- slöhet eller förvirring
- snabbt försämrat allmäntillstånd.
Ett karakteristiskt tecken kan vara små röda eller blåröda hudblödningar, petekier, som inte bleknar när man trycker på dem. Hudutslaget kan dock saknas tidigt i sjukdomsförloppet och man ska därför inte invänta sådana utslag innan man söker vård.
Allvarlig sjukdom och komplikationer
Invasiv meningokocksjukdom är ett medicinskt akuttillstånd. En tidigare frisk person kan försämras på bara några timmar.
Trots modern intensivvård och antibiotikabehandling avlider en del av dem som insjuknar. Vid svår meningokocksepsis kan sjukdomsförloppet vara särskilt snabbt.
Bland dem som överlever kan bestående komplikationer förekomma, exempelvis:
- hörselnedsättning
- neurologiska skador
- epilepsi
- koncentrations- och inlärningssvårigheter
- ärrbildning och vävnadsskador efter svår sepsis
- i mycket svåra fall behov av amputation.
Tidig behandling är därför avgörande.
Vem har ökad risk?
Meningokocksjukdom kan drabba personer i alla åldrar, men risken är inte jämnt fördelad.
Ålder och levnadsförhållanden
Sjukdomen är vanligast hos små barn. En andra ökning ses bland tonåringar och unga vuxna, en åldersgrupp där bärarskap av meningokocker också är särskilt vanligt.
Risken kan öka när många människor lever tätt tillsammans, exempelvis i studentboenden, internat eller militärförläggningar.
Medicinska riskgrupper
Vissa personer har kraftigt ökad risk för invasiv meningokocksjukdom. Det gäller framför allt personer som:
- saknar mjälte eller har nedsatt mjältfunktion
- har vissa ovanliga brister i komplementsystemet
- behandlas med vissa läkemedel som hämmar komplementsystemet.
För dessa personer kan särskilda vaccinationsrekommendationer gälla.
Behandling
Misstänkt meningokocksjukdom behandlas omedelbart med antibiotika. Vid allvarlig sjukdom ska behandlingen inte fördröjas i väntan på provsvar.
Sjukhusvård krävs och vid svår sepsis kan intensivvård behövas.
Personer som haft nära kontakt med någon som insjuknat i invasiv meningokocksjukdom kan behöva förebyggande antibiotikabehandling för att eliminera eventuellt bärarskap och minska risken för ytterligare sjukdomsfall.
I vissa situationer kan vaccination också bli aktuell för nära kontakter.
Förekomst
Meningokocksjukdom förekommer i hela världen, men förekomsten och vilka meningokockgrupper som dominerar varierar geografiskt och över tid.
I Sverige är invasiv meningokocksjukdom ovanlig, och antalet fall är lågt jämfört med i många andra delar av världen.
Afrikanska meningitbältet
Den högsta förekomsten har historiskt setts i det så kallade meningitbältet i Afrika, som sträcker sig tvärs över Afrika söder om Sahara, ungefär från Senegal i väster till Etiopien i öster.
Stora epidemier har framför allt förekommit under torrperioden. Omfattande vaccinationsinsatser mot meningokockgrupp A har kraftigt minskat sjukdom orsakad av denna grupp, men andra meningokockgrupper kan fortfarande orsaka utbrott.
Meningokocker och resor
För de flesta vanliga turister är risken för meningokocksjukdom mycket liten.
Risken kan däremot vara större vid resor till områden med pågående utbrott eller vid längre och nära kontakt med lokalbefolkningen i områden där meningokocksjukdom är vanligare.
Resor till meningitbältet
Vaccination kan vara aktuell för personer som reser till länder inom det afrikanska meningitbältet, särskilt under torrperioden och om resan innebär nära kontakt med lokalbefolkningen eller längre vistelse.
Vilken rekommendation som gäller beror bland annat på resmål, årstid, resans längd och hur man ska bo och leva.
Hajj och umrah
Saudiarabien ställer särskilda krav på meningokockvaccination för personer som reser till Hajj eller umrah. Kraven är kopplade till den stora mängden människor som samlas på ett begränsat område och den ökade risken för smittspridning. Vaccinationskraven kan förändras och behöver därför kontrolleras inför resan.
Se vår sida: Saudiarabien med Hajj och Umrah
Läs mer om vilka resenärer som rekommenderas vaccination och vilka vacciner som används på vår sida om vaccin mot meningokocker.
Så skyddar du dig
Vaccination är det viktigaste specifika skyddet mot meningokocksjukdom för personer som har förhöjd risk.
Det finns olika meningokockvacciner som skyddar mot olika serogrupper. Vilket vaccin som är aktuellt beror därför på varför vaccinationen behövs.
Läs mer om vaccination av resenärer och medicinska riskgrupper på vår sida om vaccin mot meningokocker.
Meningokocker kräver vanligen nära kontakt för att spridas. Vanlig social kontakt medför därför liten risk. Vid ett konstaterat sjukdomsfall bedömer sjukvården vilka nära kontakter som behöver förebyggande behandling.
Om du misstänker meningokocksjukdom
Meningokocksjukdom kan utvecklas mycket snabbt. Sök akut sjukvård vid svår sjukdom med hög feber och snabbt försämrat allmäntillstånd, särskilt tillsammans med nackstelhet, medvetandepåverkan eller hudblödningar.
Vänta inte på att alla typiska symtom ska utvecklas. Petekier kan vara ett viktigt varningstecken, men de behöver inte finnas.
Hos spädbarn och små barn bör man vara särskilt uppmärksam på uttalad slöhet, irritabilitet, dåligt matintag eller att barnet är svårt att få kontakt med.
© ProSanis Sverige AB. Informationen på denna sida är senast uppdaterad 2026-10-05.