Pneumokocksjukdom

Information till allmänheten

Pneumokocker (Streptococcus pneumoniae) är bakterier som kan orsaka flera olika infektioner. Vanligast är luftvägsinfektioner som öroninflammation och lunginflammation, men bakterierna kan också orsaka allvarliga infektioner som blodförgiftning och hjärnhinneinflammation.

Många människor, framför allt små barn, kan bära pneumokocker i näsa och svalg utan att vara sjuka. Sjukdom uppstår när bakterierna sprider sig till exempelvis mellanörat, lungorna, blodet eller hjärnhinnorna.

Risken för allvarlig pneumokocksjukdom är störst hos små barn, äldre och personer med vissa kroniska sjukdomar eller nedsatt immunförsvar.

Vaccination mot pneumokocker ingår i det svenska barnvaccinationsprogrammet och rekommenderas också till äldre och vissa medicinska riskgrupper.

Läs mer om vaccin mot pneumokocker.

Smittämnet och smittvägar

Pneumokocker är bakterier av arten Streptococcus pneumoniae. Bakterierna omges av en kapsel och delas utifrån denna in i mer än 100 olika serotyper. Olika serotyper skiljer sig bland annat i förmågan att spridas och orsaka allvarlig sjukdom.

Pneumokocker finns ofta i näsa och svalg hos friska människor utan att orsaka symtom. Detta kallas bärarskap och är särskilt vanligt hos små barn.

Bakterierna sprids framför allt genom sekret från luftvägarna och nära kontakt. Smittspridningen underlättas därför i miljöer där människor vistas nära varandra, exempelvis:

  • inom familjer
  • i förskolor
  • i andra miljöer med nära och återkommande kontakt.

Pneumokocker överlever relativt kort tid i miljön. Smittspridningen sker därför framför allt direkt mellan människor.

Sjukdomsbild

Pneumokocker kan orsaka både lokala infektioner och allvarliga infektioner där bakterierna sprider sig till delar av kroppen som normalt ska vara bakteriefria.

Öroninflammation och bihåleinflammation

Pneumokocker är en vanlig orsak till akut öroninflammation hos barn. Bakterierna kan också orsaka bihåleinflammation.

Dessa infektioner är betydligt vanligare än de allvarliga invasiva pneumokockinfektionerna och läker ofta utan komplikationer.

Lunginflammation

Pneumokocker är en viktig orsak till lunginflammation (pneumoni) och pneumokockorsakad pneumoni är en vanlig orsak till sjukhusvård bland äldre.

Vanliga symtom är:

  • feber och frossa
  • hosta
  • andfåddhet
  • smärta i bröstet, särskilt vid djupandning
  • påverkat allmäntillstånd.

Hos äldre personer kan symtomen vara mindre typiska. Förvirring, fall eller en mer ospecifik försämring kan ibland vara de första tecknen på lunginflammation.

Invasiv pneumokocksjukdom

Om pneumokocker tar sig ut i blodet eller till andra delar av kroppen som normalt är bakteriefria kallas det invasiv pneumokocksjukdom.

De viktigaste formerna är blodförgiftning (sepsis) och hjärnhinneinflammation (meningit).

Blodförgiftning och hjärnhinneinflammation

Sepsis

Pneumokocker i blodet kan orsaka sepsis, ett allvarligt tillstånd där infektionen påverkar hela kroppen.

Sjukdomen kan utvecklas snabbt med exempelvis:

  • hög feber och frossa
  • snabb andning
  • kraftig sjukdomskänsla
  • blodtrycksfall
  • förvirring eller medvetandepåverkan.

Svår sepsis kräver omedelbar sjukhusvård.

Hjärnhinneinflammation

Pneumokocker är också en viktig orsak till bakteriell hjärnhinneinflammation.

Symtomen kan bland annat vara:

  • hög feber
  • svår huvudvärk
  • nackstelhet
  • kräkningar
  • förvirring eller medvetandepåverkan.

Pneumokockmeningit är en allvarlig sjukdom med risk för dödsfall och bestående komplikationer, bland annat hörselnedsättning och andra neurologiska funktionsnedsättningar.

Vem riskerar att bli allvarligt sjuk?

Risken för pneumokocksjukdom beror både på hur mycket man utsätts för bakterien och på den egna sårbarheten.

Barn och äldre

Små barn har en ökad risk för invasiv pneumokocksjukdom. De bär också pneumokocker i näsa och svalg betydligt oftare än vuxna.

Risken ökar åter med stigande ålder. Hos äldre bidrar både förändringar i immunförsvaret och förekomsten av andra sjukdomar till en större risk för allvarlig pneumokocksjukdom.

Medicinska riskgrupper

Risken är också förhöjd vid ett antal sjukdomar och medicinska tillstånd. Det gäller bland annat personer med:

  • kronisk hjärt- eller lungsjukdom
  • kronisk lever- eller njursjukdom
  • diabetes
  • nedsatt immunförsvar
  • saknad mjälte eller nedsatt mjältfunktion
  • cystisk fibros
  • likvorläckage efter exempelvis operation eller skallskada
  • cochleaimplantat
  • genomgången organtransplantation.

Vissa av dessa tillstånd innebär en särskilt hög risk för invasiv och livshotande pneumokocksjukdom.

Behandling

Pneumokockinfektioner behandlas vid behov med antibiotika.

Vid allvarliga infektioner som sepsis och hjärnhinneinflammation behöver antibiotikabehandling sättas in snabbt och patienten vårdas på sjukhus.

Många personer återhämtar sig helt efter behandling. Vid pneumokockmeningit och svår sepsis är risken för dödsfall och bestående komplikationer dock betydande, särskilt hos äldre och personer med nedsatt immunförsvar.

Pneumokocker kan utveckla resistens mot antibiotika. Vaccination mot de serotyper som historiskt varit viktiga för spridningen av antibiotikaresistenta pneumokocker har därför också bidragit till att minska förekomsten av sådana bakterier.

Förekomst

Pneumokocker förekommer över hela världen och är en vanlig del av bakteriefloran i näsa och svalg, särskilt hos barn.

Före införandet av pneumokockvaccination i barnvaccinationsprogram var pneumokocker en ledande orsak till bakteriell hjärnhinneinflammation och andra allvarliga infektioner hos barn.

Vaccination av små barn har kraftigt minskat invasiv sjukdom orsakad av de pneumokocktyper som ingår i vaccinerna. Vaccinationen har dessutom minskat bärarskapet av dessa bakterier bland barn och därigenom även gett ett indirekt skydd för ovaccinerade vuxna.

Samtidigt finns många olika pneumokocktyper. När vissa serotyper minskar efter vaccination kan andra serotyper öka i relativ betydelse. Äldre och personer med medicinska riskfaktorer står därför fortfarande för en stor del av den allvarliga pneumokocksjukdomen.

Pneumokocker och resor

Pneumokocker förekommer i hela världen och pneumokockvaccination är därför inte i första hand en resevaccination.

Behovet av vaccination avgörs framför allt av ålder och individuella riskfaktorer, snarare än av vilket land man ska resa till.

En resa kan ändå vara ett bra tillfälle för äldre personer och personer med kroniska sjukdomar eller andra riskfaktorer att kontrollera om de omfattas av rekommendationerna för pneumokockvaccination.

Läs mer om vilka som rekommenderas vaccination och vilka vacciner som används på vår sida om vaccin mot pneumokocker.

Så skyddar du dig

Vaccination är det viktigaste specifika skyddet mot allvarlig pneumokocksjukdom.

Alla barn i Sverige erbjuds vaccination mot pneumokocker inom barnvaccinationsprogrammet. Vaccination rekommenderas också till äldre och till personer med vissa sjukdomar och tillstånd som innebär ökad risk för allvarlig pneumokocksjukdom.

Läs mer om vilka som rekommenderas vaccination, vilka vacciner som finns och hur vaccinationen går till på vår sida om vaccin mot pneumokocker.

Allmänna åtgärder som minskar spridningen av luftvägsinfektioner, exempelvis god handhygien och att undvika nära kontakt med andra när man själv är sjuk, kan också minska smittspridningen.

När bör du söka vård?

Sök vård vid symtom som kan tyda på en allvarlig infektion, exempelvis andningssvårigheter, snabbt försämrat allmäntillstånd, förvirring eller hög feber med svår huvudvärk och nackstelhet.

Vid misstänkt sepsis eller hjärnhinneinflammation behövs omedelbar medicinsk bedömning.


© ProSanis Sverige AB. Informationen på denna sida är senast uppdaterad 2026-10-05.