Information till resenärer och allmänheten
Tyfoidfeber är en allvarlig bakterieinfektion som orsakas av Salmonella Typhi. Smittan sprids framför allt genom mat och vatten som förorenats med avföring från en smittad person.
Sjukdomen förekommer främst i länder där tillgången till rent vatten och fungerande avloppssystem är bristfällig. Risken är särskilt hög i delar av Sydasien, men tyfoidfeber förekommer också i andra delar av Asien och i Afrika.
Tyfoidfeber ger vanligen långvarig hög feber tillsammans med huvudvärk, bukbesvär och uttalad sjukdomskänsla. Utan behandling kan allvarliga och ibland livshotande komplikationer utvecklas.
Vaccination kan rekommenderas inför resor där risken för tyfoidfeber är förhöjd, men skyddet är inte fullständigt. God mat-, vatten- och handhygien är därför viktig även för den som är vaccinerad.
Läs mer om vaccin mot tyfoidfeber.
Smittämnet och smittvägar
Tyfoidfeber orsakas av bakterien Salmonella enterica serotyp Typhi, vanligen kallad Salmonella Typhi. Till skillnad från de flesta andra salmonellabakterier förekommer S. Typhi endast hos människor.
Smittan sprids huvudsakligen genom den fekal-orala smittvägen. En person med tyfoidfeber utsöndrar bakterier i avföringen och ibland även i urinen. Om bakterierna förorenar vatten eller livsmedel kan andra människor smittas när de äter eller dricker.
Bakterierna kan också spridas från personer som blivit friska men fortsätter att bära och utsöndra S. Typhi. Sådant långvarigt bärarskap har historiskt haft stor betydelse för spridningen av tyfoidfeber.
Efter att bakterierna kommit ned i tarmen tränger de genom tarmslemhinnan och sprids vidare via blodet. Tyfoidfeber är därför inte bara en tarminfektion utan en systemisk infektion som kan påverka hela kroppen.
Sjukdomsbild
Tiden från smitta till symtom är vanligen omkring 1–3 veckor, men kan variera betydligt beroende bland annat på hur stor mängd bakterier man fått i sig.
Sjukdomen utvecklas ofta gradvis. Febern stiger under de första dagarna och kan nå 39–40 °C. Samtidigt förekommer ofta huvudvärk, trötthet, aptitlöshet, muskelvärk och buksmärtor.
Trots att tyfoidfeber ofta förknippas med diarré är mag-tarmsymtomen varierande. Förstoppning är inte ovanligt, särskilt tidigt i sjukdomsförloppet, medan diarré kan utvecklas senare.
En del personer får små blekrosa utslag på bålen, så kallade rosenfläckar, men de förekommer långt ifrån hos alla och kan vara svåra att upptäcka.
Svår tyfoidfeber
Utan behandling kan infektionen fortskrida under flera veckor och patienten bli alltmer allmänpåverkad. Vid svår sjukdom kan centrala nervsystemet påverkas med slöhet, förvirring och annan medvetandepåverkan.
En särskilt allvarlig komplikation är att den inflammerade tarmväggen skadas. Detta kan leda till tarmblödning eller hål på tarmen (tarmperforation), vanligen efter ett par veckors sjukdom. Tarmperforation är ett akut och potentiellt livshotande tillstånd.
Även andra organ kan påverkas och svår tyfoidfeber kan utvecklas till en omfattande infektion med cirkulationspåverkan och multiorgansvikt.
Behandling
Tyfoidfeber behandlas med antibiotika. Tidigt insatt behandling förkortar sjukdomsförloppet och minskar risken för allvarliga komplikationer.
Antibiotikaresistens har dock blivit ett växande problem. Salmonella Typhi som är resistent mot flera av de antibiotika som traditionellt använts förekommer i flera delar av världen. I bland annat Sydasien har även extensivt läkemedelsresistenta (XDR) stammar orsakat omfattande smittspridning.
Vilket antibiotikum som används behöver därför anpassas efter var personen sannolikt har smittats och, när det är möjligt, efter bakteriens resistensmönster.
Även efter korrekt behandling kan sjukdomen ibland återkomma. En mindre andel fortsätter dessutom att bära bakterien efter tillfrisknandet och kan bli långvariga bärare.
Förekomst
Tyfoidfeber förekommer framför allt i områden där rent dricksvatten, avloppssystem och livsmedelshygien är otillräckliga.
Den största sjukdomsbördan finns i Sydasien, där bland annat Indien, Pakistan och Bangladesh har hög förekomst. Sjukdomen förekommer också i delar av Sydostasien och Afrika.
I Sverige är tyfoidfeber ovanlig. De flesta fall har samband med utlandsresor.
Förbättrad vattenförsörjning och sanitet har gjort att tyfoidfeber blivit ovanlig i höginkomstländer. I områden där infrastrukturen är bristfällig kan sjukdomen däremot fortsätta att spridas, och större utbrott kan uppstå när vatten eller livsmedel förorenas.
Tyfoidfeber och resor
Risken för en resenär varierar kraftigt beroende på resmål, resans längd och hur man bor och äter.
Särskilt hög risk finns i Sydasien. Även relativt korta resor till högendemiska områden kan medföra smittrisk. I andra delar av världen är risken framför allt förhöjd vid längre vistelser och när resan sker under enklare hygieniska förhållanden.
Resenärer som bor och äter tillsammans med lokalbefolkningen har ofta större risk än turister som huvudsakligen bor på hotell med god hygienstandard. Personer som besöker släkt och vänner i länder där tyfoidfeber är vanligt är en särskilt viktig riskgrupp. Även längre rundresor, backpacking, volontär- och biståndsarbete och andra resor där man ofta äter lokal mat under varierande hygieniska förhållanden kan innebära ökad risk.
Vaccination kan rekommenderas beroende på resmål och hur resan genomförs.
Läs mer om vilka resenärer som rekommenderas vaccination och vilka vacciner som finns på vår sida om vaccin mot tyfoidfeber.
Så skyddar du dig
Tyfoidfeber förebyggs genom en kombination av god mat-, vatten- och handhygien och, när risken motiverar det, vaccination.
Drick vatten som du vet är säkert och var försiktig med is om du inte vet vilket vatten den är gjord av. Mat bör vara ordentligt tillagad och helst serveras varm. Råa livsmedel som kan ha sköljts i förorenat vatten innebär större risk.
Handhygien är särskilt viktig före måltider och efter toalettbesök.
Läs mer på vår sida Mat, dryck och hygienråd.
Vaccination minskar risken för tyfoidfeber men ger inte ett fullständigt skydd och skyddar inte mot alla andra infektioner som sprids genom förorenad mat och dryck. Hygienråden är därför viktiga även för vaccinerade resenärer.
Läs mer på vår sida om vaccin mot tyfoidfeber.
Om du blir sjuk efter resan
Tyfoidfeber bör övervägas vid ihållande eller hög feber efter resa till ett område där sjukdomen förekommer, särskilt efter resa i Sydasien. De flesta reseassocierade fall utvecklar symtom inom de första veckorna efter hemkomsten.
Sök sjukvård vid hög eller ihållande feber efter en sådan resa och berätta vilka länder du har besökt och när du reste. Detta är viktigt även om du har vaccinerats mot tyfoidfeber, eftersom vaccinet inte ger ett fullständigt skydd.
Vid kraftig buksmärta, blod i avföringen, medvetandepåverkan eller tydligt försämrat allmäntillstånd ska sjukvård sökas skyndsamt.
© ProSanis Sverige AB. Informationen på denna sida är senast uppdaterad 2026-10-05.