Vaccination skyddar människor mot infektionssjukdomar och deras komplikationer. För vissa vacciner innebär skyddet att risken att över huvud taget bli infekterad minskar kraftigt. Andra vacciner skyddar framför allt mot att en infektion utvecklas till allvarlig sjukdom, bestående skador eller död.
Nyttan kan också sträcka sig längre än till den vaccinerade personen. När vaccination minskar risken att smittas och föra smittan vidare kan även andra människor få ett indirekt skydd.
Hur stor nyttan är varierar mellan olika vacciner, sjukdomar och personer. Därför måste rekommendationer om vaccination alltid bygga på en bedömning av både risken med sjukdomen och nyttan och riskerna med vaccinationen.
← Till Om vacciner
Vaccination kan förhindra infektion
Vissa vacciner ger ett mycket gott skydd redan mot att bli infekterad. Om infektionen förhindras kan personen inte heller bli sjuk eller föra smittan vidare.
Vaccination mot exempelvis mässling ger ett mycket starkt skydd mot infektion hos de allra flesta som fått rekommenderade doser.
Men ett vaccin behöver inte förhindra varje infektion för att vara värdefullt. För flera sjukdomar är vaccinationens viktigaste effekt i stället att förhindra att infektionen blir allvarlig.
Vaccination kan skydda mot allvarlig sjukdom
En person kan ibland bli infekterad trots att hon eller han är vaccinerad. Immunförsvaret är då redan förberett och kan ofta bekämpa infektionen snabbare.
Sjukdomen kan därför bli lindrigare och risken för komplikationer betydligt mindre.
Detta är särskilt viktigt för sjukdomar där vaccinet inte ger ett fullständigt skydd mot infektion. Vaccination mot exempelvis influensa och covid-19 kan inte förhindra alla infektioner, men kan minska risken för allvarlig sjukdom, sjukhusvård och död.
När man bedömer hur bra ett vaccin fungerar är det därför viktigt att veta vad skyddseffekten avser – infektion, sjukdom eller allvarlig sjukdom.
Vaccination kan förebygga komplikationer
Många infektionssjukdomar går över utan bestående problem, men kan hos en mindre andel av de drabbade leda till allvarliga komplikationer.
Mässling kan exempelvis orsaka lunginflammation och hjärninflammation. Pneumokocker kan orsaka blodförgiftning och hjärnhinneinflammation. Bältros kan följas av långvarig och svår nervsmärta.
Vaccination minskar risken för sådana komplikationer genom att förhindra sjukdomen eller göra den lindrigare.
För vissa vacciner är förebyggandet av komplikationer ett av de viktigaste skälen till vaccination.
Vaccination kan förebygga cancer
Några infektioner kan på längre sikt orsaka cancer. Vaccination mot sådana infektioner kan därför också fungera som cancerprevention.
Humant papillomvirus (HPV) kan orsaka bland annat livmoderhalscancer och flera andra cancerformer. HPV-vaccination minskar kraftigt risken för infektion med de HPV-typer som orsakar huvuddelen av dessa cancerfall.
Hepatit B-virus kan orsaka kronisk leverinflammation som med tiden kan leda till levercirros och levercancer. Vaccination mot hepatit B minskar därmed också risken för dessa sena komplikationer.
Vaccination kan alltså förebygga sjukdomar som annars skulle kunna visa sig först många årtionden efter själva infektionen.
Vaccination kan skydda andra
För vissa sjukdomar minskar vaccination inte bara risken att den vaccinerade blir sjuk utan också risken att smittämnet sprids vidare.
När många människor är immuna blir det svårare för smittämnet att hitta nya mottagliga personer. Smittkedjor bryts och mängden smitta i samhället minskar.
Detta kan ge ett indirekt skydd åt personer som inte själva är immuna.
Sådant skydd kan vara särskilt betydelsefullt för:
- spädbarn som ännu är för unga för att vaccineras
- personer som av medicinska skäl inte kan få ett visst vaccin
- personer med nedsatt immunförsvar som får ett sämre skydd av vaccination.
Hur mycket vaccination påverkar smittspridningen varierar dock kraftigt mellan olika vacciner.
Vad är flockimmunitet?
När en tillräckligt stor andel av en befolkning är immun mot en infektion får smittämnet svårt att spridas. Detta brukar kallas flockimmunitet.
Hur stor andel som behöver vara immun beror bland annat på hur smittsam sjukdomen är och hur effektivt vaccinationen förhindrar infektion och smittspridning.
För en mycket smittsam sjukdom som mässling måste en mycket stor andel av befolkningen vara immun för att smittspridningen ska kunna hållas borta.
Flockimmunitet är däremot inte relevant på samma sätt för alla vacciner. Stelkramp smittar exempelvis inte mellan människor. Vaccination mot stelkramp skyddar därför den vaccinerade personen men skapar ingen flockimmunitet.
Det är alltså inte vaccination i sig som skapar flockimmunitet, utan vaccination mot sjukdomar där immunitet också minskar smittspridningen.
Vaccination kan skydda ett barn redan före födseln
Vaccination kan ibland användas för att skydda någon annan än den som får vaccinet.
När en gravid kvinna vaccineras bildar hennes immunförsvar antikroppar som kan passera över moderkakan till fostret. Barnet föds då med färdiga antikroppar som ger ett tillfälligt skydd under den första tiden efter födseln.
Denna princip används bland annat vid vaccination mot kikhosta och RSV under graviditeten.
Skyddet är särskilt värdefullt under de första levnadsmånaderna, då barnet kan vara mycket känsligt för vissa infektioner men ännu är för ungt för att själv ha hunnit bygga upp ett fullständigt vaccinationsskydd.
Vaccination har gjort svåra sjukdomar sällsynta
Det kan vara svårt att se nyttan av vaccination mot en sjukdom som man nästan aldrig möter. Men i många fall är sjukdomen ovanlig just därför att vaccinationen har varit framgångsrik.
Polio är ett tydligt exempel. Sjukdomen kunde tidigare orsaka omfattande epidemier med förlamning och dödsfall även i Sverige. Genom omfattande vaccination har polio försvunnit från stora delar av världen.
Difteri var tidigare en allvarlig barnsjukdom i Sverige men är numera mycket ovanlig tack vare vaccination.
Hib-infektion var före vaccinationens införande en viktig orsak till bakteriell hjärnhinneinflammation hos små barn. Sjukdomen har därefter minskat dramatiskt.
Att en sjukdom blivit sällsynt betyder alltså inte nödvändigtvis att vaccinationen har blivit onödig. Om vaccinationstäckningen sjunker kan en sjukdom återkomma så länge smittämnet fortfarande cirkulerar någonstans och kan föras in i landet.
Smittkoppor – en sjukdom som vaccination har utrotat
Det mest spektakulära exemplet på vaccinationens betydelse är smittkoppor.
Smittkoppor var under århundraden en av mänsklighetens mest fruktade infektionssjukdomar och orsakade miljontals dödsfall.
Genom ett globalt vaccinationsprogram kunde smittspridningen successivt stoppas. Det sista naturligt smittade fallet registrerades 1977 och 1980 förklarade Världshälsoorganisationen sjukdomen utrotad.
Smittkoppor är fortfarande den enda mänskliga infektionssjukdom som har utrotats globalt genom vaccination.
När en sjukdom verkligen har utrotats behöver befolkningen inte längre vaccineras mot den. Det är därför rutinmässig smittkoppsvaccination inte längre görs.
Vaccination kan skydda både individen och samhället
Vaccination har också effekter utöver den direkta medicinska nyttan.
När färre människor blir sjuka minskar behovet av sjukvård och sjukhusvård. Färre barn behöver vara hemma från skolan och färre vuxna behöver vara borta från arbetet. Risken för långvariga funktionsnedsättningar efter allvarliga infektioner minskar också.
Vaccinationsprogram kan därför vara mycket kostnadseffektiva, även när kostnaden för att vaccinera stora delar av befolkningen räknas in.
För individen är den viktigaste nyttan ändå enklare: att minska risken för en sjukdom och de konsekvenser den kan få.
Alla har inte samma nytta av ett vaccin
Nyttan med en vaccination är inte lika stor för alla människor.
En sjukdom som innebär en liten risk för en frisk ung person kan vara betydligt farligare för en äldre person eller någon med en kronisk sjukdom. På motsvarande sätt kan risken att över huvud taget utsättas för en viss infektion skilja sig mycket mellan olika personer.
Det är därför vissa vacciner erbjuds till alla, medan andra rekommenderas endast till särskilda åldersgrupper, riskgrupper eller resenärer.
Vid resevaccination är detta särskilt tydligt. Nyttan med ett vaccin kan bero på vilket land man ska resa till, var i landet man ska vistas, årstid, resans längd och hur man ska bo och leva.
Ett vaccin kan vara effektivt utan att vara perfekt
Ibland uppfattas ett vaccin som dåligt om vaccinerade personer ändå kan bli sjuka. Men inget vaccin behöver ge ett hundraprocentigt skydd för att ha stor betydelse.
Anta att en sjukdom kan drabba både vaccinerade och ovaccinerade, men att vaccination kraftigt minskar risken för sjukhusvård. Vaccinet kan då förhindra ett stort antal svåra sjukdomsfall även om det inte förhindrar alla infektioner.
När en stor del av befolkningen är vaccinerad kan det dessutom förekomma många vaccinerade bland sjukdomsfallen helt enkelt därför att nästan alla människor är vaccinerade. Det säger i sig ingenting om hur effektivt vaccinet är. För att bedöma skyddseffekten måste man jämföra risken att bli sjuk bland vaccinerade och ovaccinerade.
Nyttan måste vägas mot riskerna
Inget läkemedel och ingen medicinsk åtgärd är helt riskfri. Det gäller också vaccination.
När ett vaccin rekommenderas måste därför den förväntade nyttan vara större än riskerna med vaccinationen.
Denna balans kan se olika ut för olika personer. En mycket sällsynt vaccinbiverkning kan vara acceptabel när vaccinationen skyddar mot en vanlig och livshotande sjukdom, medan samma risk kan bedömas annorlunda om risken att utsättas för sjukdomen är mycket liten.
Det är därför vaccinationsrekommendationer ibland skiljer sig mellan olika åldrar och riskgrupper och kan förändras när sjukdomsläget eller kunskapen om ett vaccin förändras.
Läs mer: Säkerhet, biverkningar och risker med vacciner
Vaccination är både ett individuellt och ett gemensamt skydd
Den viktigaste anledningen att vaccinera sig är ofta att skydda sig själv eller sitt barn mot sjukdom. Men vaccination kan samtidigt bidra till att skydda andra och minska förekomsten av en infektion i hela samhället.
Balansen mellan dessa båda effekter varierar från vaccin till vaccin.
Därför är det mer korrekt att fråga vilken nytta en viss vaccination har för en viss person och i en viss situation än att tala om nyttan med alla vacciner som om den vore densamma.
Vill du veta mer?
På huvudsidan Om vacciner hittar du våra övriga fördjupningssidor om vad vacciner är, hur de fungerar i kroppen, olika typer av vacciner, säkerhet och biverkningar, hur vacciner utvecklas och prövas samt vanliga frågor och myter om vacciner.
← Till Om vacciner
© ProSanis Sverige AB. Informationen på denna sida är senast uppdaterad 2026-08-31.