Mer information om vacciner

Vaccination är ett av de mest effektiva sätten att förebygga infektionssjukdomar. Vacciner hjälper immunförsvaret att känna igen och bekämpa ett smittämne innan vi utsätts för själva infektionen. På så sätt kan vaccination förhindra att vi blir sjuka eller, för många vacciner, framför allt minska risken för allvarlig sjukdom och komplikationer.

Vacciner används genom hela livet – från de första levnadsmånaderna till hög ålder. Vissa vaccinationer erbjuds alla barn, andra rekommenderas på grund av ålder, sjukdom eller ökad risk att utsättas för en viss infektion. Ytterligare vaccinationer kan behövas inför resor till delar av världen där andra infektionssjukdomar förekommer.

På de här sidorna kan du läsa mer om vad vacciner är, hur de påverkar immunförsvaret, vilken nytta vaccination kan ge och hur vacciners säkerhet undersöks och följs upp.

Vad är ett vaccin?

Ett vaccin förbereder immunförsvaret på ett framtida möte med ett virus, en bakterie eller något annat smittämne. Vaccinet innehåller hela eller delar av smittämnet, ett ofarligt ämne som liknar det eller genetiska instruktioner som gör att kroppen under en kort tid själv tillverkar ett sådant ämne.

Gemensamt är att immunförsvaret lär sig känna igen smittämnet utan att personen först behöver genomgå den sjukdom som vaccinet ska skydda mot.

Läs mer: Vad är ett vaccin?

Så fungerar vacciner i kroppen

När vi vaccineras aktiveras immunförsvaret. Bland annat bildas antikroppar och specialiserade immunceller som kan känna igen smittämnet. En del av dessa blir kvar som ett immunologiskt minne.

Om vi senare utsätts för infektionen kan immunförsvaret därför reagera snabbare och effektivare. Ibland räcker en eller ett par vaccindoser för ett långvarigt skydd, medan andra vaccinationer behöver upprepas eller fyllas på med ytterligare doser.

Läs mer: Så fungerar vacciner i kroppen

Olika typer av vacciner

Alla vacciner fungerar inte på samma sätt. Vissa innehåller levande men försvagade virus eller bakterier, medan andra innehåller avdödade smittämnen eller bara utvalda delar av dem.

Det finns också vacciner som bygger på modernare tekniker, exempelvis mRNA. Andra viktiga vaccintyper är toxoidvacciner, konjugatvacciner och virusvektorvacciner.

Vilken teknik som används påverkar bland annat hur immunförsvaret reagerar, hur många doser som behövs och vilka personer som kan vaccineras.

Läs mer: Olika typer av vacciner

Nyttan med vaccination

Vaccination kan ha flera syften. Vissa vacciner är mycket effektiva på att förhindra själva infektionen, medan andra framför allt skyddar mot att infektionen leder till allvarlig sjukdom, komplikationer eller död.

Vaccination kan också minska smittspridningen. När tillräckligt många människor är immuna får ett smittämne svårare att spridas, vilket kan ge ett indirekt skydd även till personer som själva inte kan vaccineras.

Vaccination har gjort tidigare vanliga och allvarliga sjukdomar sällsynta och har gjort det möjligt att helt utrota smittkoppor. För flera andra sjukdomar har antalet sjukdomsfall minskat mycket kraftigt där vaccinationstäckningen är hög.

Läs mer: Nyttan med vaccination

Säkerhet, biverkningar och risker

Vacciner kan, precis som andra läkemedel, orsaka biverkningar. De vanligaste är kortvariga reaktioner som ömhet där vaccinet gavs, trötthet, huvudvärk eller feber. Allvarliga biverkningar är betydligt mer sällsynta.

Ingen medicinsk behandling är helt fri från risker. När vaccination rekommenderas vägs därför risken för biverkningar mot risken att få den sjukdom som vaccinet ska förebygga och konsekvenserna av denna.

Vacciners säkerhet följs både före och efter att de har godkänts. Det gör det möjligt att upptäcka även mycket ovanliga biverkningar och att ändra rekommendationer om ny kunskap visar att det behövs.

Läs mer: Säkerhet, biverkningar och risker

Så utvecklas och prövas vacciner

Innan ett nytt vaccin kan godkännas genomgår det en omfattande utveckling och prövning. Efter laboratorie- och djurstudier prövas vaccinet stegvis på människor i kliniska studier.

I de senare studierna deltar ofta tusentals eller tiotusentals personer. Man undersöker bland annat hur väl vaccinet fungerar, vilken dos som är lämplig och vilka biverkningar som förekommer.

Myndigheter granskar därefter resultaten innan vaccinet kan godkännas. Säkerhetsuppföljningen fortsätter sedan under hela den tid vaccinet används. När miljontals människor vaccineras kan även mycket sällsynta biverkningar upptäckas.

Att ett vaccin är godkänt är inte samma sak som att vaccination rekommenderas till alla. Rekommendationer och vaccinationsprogram bygger dessutom på en bedömning av vilka som har nytta av vaccinationen och hur vaccinet bäst bör användas.

Läs mer: Så utvecklas och prövas vacciner

Vanliga frågor och myter om vacciner

Vaccination väcker många frågor. En del gäller verkliga medicinska avvägningar, medan andra bygger på missförstånd eller uppgifter som inte har stöd i vetenskapliga undersökningar.

Kan immunförsvaret överbelastas av flera vacciner? Är det bättre att få en infektion och utveckla immunitet på naturlig väg? Kan vacciner orsaka autism eller påverka fertiliteten? Varför kan en vaccinerad person ändå bli sjuk? Och varför behöver vissa vaccinationer upprepas?

På vår sida om vanliga frågor och myter går vi igenom sådana frågor och förklarar vad den samlade kunskapen visar.

Läs mer: Vanliga frågor och myter om vacciner

Lär dig mer om vacciner

Vill du i stället veta mer om ett särskilt vaccin hittar du på våra vaccinsidor information om de vacciner som används i Sverige.

Se alla vacciner.

Vill du fördjupa dig ytterligare finns information om vacciner och vaccination även hos svenska myndigheter och internationella organisationer:


© ProSanis Sverige AB. Informationen på denna sida är senast uppdaterad 2026-08-31.