Vacciner utnyttjar immunförsvarets förmåga att lära sig känna igen och minnas smittämnen. Genom vaccination får immunförsvaret möta ett eller flera ämnen från ett virus eller en bakterie utan att personen först behöver genomgå den sjukdom som smittämnet kan orsaka.
När vi senare utsätts för det verkliga smittämnet kan immunförsvaret därför reagera snabbare och effektivare. Infektionen kan då helt förhindras eller bli betydligt lindrigare.
← Till Om vacciner
Immunförsvaret har flera delar
Immunförsvaret består av många olika celler, vävnader och ämnen som tillsammans skyddar kroppen mot infektioner. Förenklat brukar man skilja mellan det medfödda och det förvärvade immunförsvaret.
Det medfödda immunförsvaret finns på plats redan från födseln och reagerar snabbt när ett främmande smittämne kommer in i kroppen. Hit hör bland annat hud och slemhinnor, men också olika immunceller och ämnen som kan känna igen och angripa främmande mikroorganismer.
Det förvärvade immunförsvaret utvecklar ett mer specifikt försvar mot det enskilda smittämnet. Det reagerar långsammare första gången det möter ett nytt smittämne, men kan skapa ett immunologiskt minne. Det är framför allt denna egenskap som vaccination utnyttjar.
Immunförsvaret lär sig känna igen antigen
Virus och bakterier innehåller ämnen som immunförsvaret kan känna igen. Sådana ämnen kallas antigen.
Ett vaccin innehåller eller gör att kroppen tillfälligt producerar ett eller flera utvalda antigen från det smittämne som vaccinationen ska skydda mot.
När immunförsvaret möter antigenet startar en kedja av reaktioner där flera typer av immunceller samarbetar. Två särskilt viktiga grupper är B-celler och T-celler.
B-celler och antikroppar
B-celler är vita blodkroppar som spelar en central roll i många vaccinsvar. När en B-cell känner igen ett antigen och får rätt signaler från andra delar av immunförsvaret kan den utvecklas till en plasmacell som producerar stora mängder antikroppar.
Antikroppar är proteiner som kan binda mycket specifikt till ett visst antigen. De kan exempelvis hindra ett virus från att ta sig in i kroppens celler eller märka en bakterie så att andra delar av immunförsvaret lättare kan oskadliggöra den.
Efter vaccination kan antikroppar finnas kvar i blodet under kortare eller längre tid. Hur länge nivåerna förblir höga varierar mellan olika vacciner.
T-celler har flera uppgifter
T-celler är en annan viktig del av det förvärvade immunförsvaret.
Vissa T-celler, så kallade hjälpar-T-celler, samordnar immunsvaret och hjälper bland annat B-celler att utveckla ett starkt och långvarigt antikroppssvar.
Andra T-celler kan känna igen och döda kroppsceller som har infekterats av exempelvis ett virus. Detta kallas cellmedierad immunitet.
Olika vacciner stimulerar antikroppar och T-celler i olika hög grad. Ett bra vaccinationsskydd kan därför bestå av flera delar av immunförsvaret och kan inte alltid bedömas enbart genom att mäta mängden antikroppar i blodet.
Immunologiskt minne – grunden för vaccination
En av de viktigaste egenskaperna hos det förvärvade immunförsvaret är dess förmåga att minnas tidigare möten.
Efter vaccination utvecklas en del B- och T-celler till minnesceller. De kan finnas kvar i kroppen under lång tid, ibland i årtionden.
När samma antigen dyker upp igen känner minnescellerna snabbt igen det. Immunförsvaret kan då reagera betydligt snabbare och kraftigare än första gången.
Det betyder också att en låg nivå av antikroppar i blodet inte alltid innebär att skyddet har försvunnit. Minnesceller kan snabbt aktiveras och börja bygga upp ett nytt försvar när smittämnet återkommer.
Vad händer efter den första vaccindosen?
När immunförsvaret möter ett nytt vaccin för första gången tar det tid att bygga upp ett specifikt immunsvar.
Under de följande dagarna och veckorna aktiveras B- och T-celler. Antikroppar börjar produceras och minnesceller bildas.
Det är därför vaccinationsskyddet inte uppstår omedelbart efter en spruta. För många vacciner tar det omkring ett par veckor innan ett bra skydd har utvecklats.
En första dos ger dessutom inte alltid ett tillräckligt starkt eller långvarigt skydd. Därför består många vaccinationer av flera doser.
Varför ges flera doser?
När immunförsvaret möter samma antigen igen reagerar det annorlunda än första gången. Minnesceller aktiveras snabbt och immunsvaret blir både snabbare och kraftigare.
Upprepade vaccindoser kan också förbättra kvaliteten på antikropparna. Under immunsvaret sker en selektion av B-celler som gör att antikropparna successivt kan binda allt bättre till antigenet.
Det är en anledning till att två eller tre doser av ett vaccin kan ge ett betydligt bättre och mer långvarigt skydd än en enda dos.
De första doserna brukar tillsammans kallas grundvaccination.
Vad gör en påfyllnadsdos?
Efter grundvaccinationen kan skyddet mot vissa sjukdomar finnas kvar mycket länge. För andra vacciner avtar skyddet med tiden.
En påfyllnadsdos, eller boosterdos, innebär att immunförsvaret återigen får möta antigenet. Minnesceller aktiveras, antikroppsnivåerna stiger och det immunologiska minnet förstärks.
Behovet av påfyllnadsdoser varierar kraftigt. Vaccination mot gula febern ger exempelvis ett mycket långvarigt skydd efter en dos för de flesta människor, medan skyddet mot stelkramp behöver förstärkas med påfyllnadsdoser.
Varför varar skyddet olika länge?
Det finns inget enkelt svar på hur länge ett vaccin skyddar. Det beror både på vaccinet, sjukdomen och den vaccinerade personen.
Levande försvagade vacciner ger ofta ett starkt och långvarigt immunsvar eftersom de på flera sätt efterliknar en naturlig infektion. Andra vacciner kan behöva flera doser och återkommande påfyllnad.
Även smittämnet spelar roll. Influensavirus förändras exempelvis kontinuerligt, vilket är en viktig anledning till att influensavaccinet behöver anpassas och ges på nytt varje år.
Ålder och hälsa påverkar också vaccinationssvaret. Små barn har ett immunsystem under utveckling, medan immunförsvarets funktion gradvis förändras med stigande ålder. Personer med nedsatt immunförsvar kan få ett svagare svar på vissa vacciner.
Varför kan man bli sjuk trots vaccination?
Inget vaccin ger ett hundraprocentigt skydd till alla människor.
En del personer utvecklar ett sämre immunsvar än andra. Skyddet kan också avta med tiden eller bli sämre om smittämnet förändras.
Dessutom är det olika vad vacciner skyddar mot. Vissa vacciner är mycket effektiva på att förhindra infektion, medan andra framför allt minskar risken för att infektionen leder till allvarlig sjukdom och komplikationer.
En person kan därför bli infekterad trots vaccination men ändå ha haft stor nytta av vaccinet genom att sjukdomen blir betydligt lindrigare.
Varför får man ibland feber efter vaccination?
När immunförsvaret aktiveras frisätts olika signalämnen som hjälper immuncellerna att kommunicera med varandra. Samma mekanismer är aktiva när immunförsvaret reagerar på en infektion.
Det kan ge övergående symtom som:
- feber
- trötthet
- huvudvärk
- muskelvärk
- ömhet och svullnad där vaccinet gavs.
Sådana reaktioner är vanligen lindriga och går över inom några dagar.
Att man inte får några biverkningar betyder samtidigt inte att vaccinet har fungerat sämre. Ett bra immunsvar kan utvecklas utan att personen märker några symtom alls.
Antikroppar är bara en del av skyddet
Det är lätt att likställa immunitet med mängden antikroppar i blodet, men verkligheten är mer komplicerad.
För vissa sjukdomar finns en tydlig antikroppsnivå som kan användas som mått på skydd. För andra är sambandet betydligt mer komplicerat.
Minnes-B-celler, T-celler och andra delar av immunförsvaret kan bidra till skyddet även när mängden mätbara antikroppar har sjunkit. Därför är det för många vaccinationer inte meningsfullt att rutinmässigt ta blodprov för att kontrollera om vaccinet fortfarande skyddar.
I stället bygger rekommendationerna om doser och dosintervall på studier av hur länge vaccinationen ger ett tillräckligt skydd.
Olika vacciner aktiverar immunförsvaret på olika sätt
Alla vacciner har samma övergripande mål – att skapa ett skyddande immunologiskt minne – men vägen dit kan se olika ut.
Ett levande försvagat vaccin efterliknar en naturlig infektion på ett annat sätt än ett vaccin som bara innehåller ett enskilt protein. Ett konjugatvaccin är konstruerat för att få immunförsvaret att reagera effektivt på vissa bakteriekapslar, medan ett mRNA-vaccin låter kroppens egna celler tillfälligt tillverka antigenet.
Detta påverkar bland annat hur starkt och långvarigt immunsvaret blir, hur många doser som behövs och vilka personer som kan få vaccinet.
Läs mer: Olika typer av vacciner
Vill du veta mer?
På huvudsidan Om vacciner hittar du våra övriga fördjupningssidor om bland annat olika typer av vacciner, nyttan med vaccination, säkerhet och biverkningar, hur vacciner utvecklas och prövas samt vanliga frågor och myter om vacciner.
← Till Om vacciner
© ProSanis Sverige AB. Informationen på denna sida är senast uppdaterad 2026-08-31.