Vaccin mot Haemophilus influenzae typ b (Hib) – Vaccinationsrådet Allmänhet

Vaccination mot Haemophilus influenzae typ b, Hib, ingår i det svenska barnvaccinationsprogrammet och ges till alla spädbarn. Vaccination kan också vara aktuell för vissa barn och vuxna som på grund av sjukdom eller behandling har ökad risk för allvarlig Hib-infektion.

Vaccinationen har varit mycket effektiv. Sedan Hib-vaccination infördes har allvarliga Hib-infektioner som hjärnhinneinflammation och struplocksinflammation hos små barn blivit mycket ovanliga i Sverige.

Läs mer om Haemophilus influenzae typ b (Hib) på vår sjukdomssida.

Vaccination av barn

Alla barn i Sverige erbjuds vaccination mot Hib inom barnvaccinationsprogrammet.

Vaccinationen ges vid:

3 månaders ålder
5 månaders ålder
12 månaders ålder.

Hib-vaccinet ges samtidigt med vaccin mot difteri, stelkramp, kikhosta, polio och hepatit B i ett gemensamt kombinationsvaccin.

Efter de tre doserna har barnet ett mycket gott och långvarigt skydd och några ytterligare rutinmässiga påfyllnadsdoser mot Hib behövs inte under barndomen.

Om barnet inte har följt vaccinationsprogrammet

Barn som inte har fått sina vaccinationer enligt det vanliga schemat kan komplettera Hib-vaccinationen senare. Man behöver normalt inte börja om vaccinationsserien även om det har gått längre tid än planerat mellan doserna.

Hur många doser som behövs beror på barnets ålder och vilka vaccinationer barnet redan har fått. Äldre barn behöver färre doser än spädbarn.

Barn som har vaccinerats i ett annat land kan fortsätta vaccinationen i Sverige. Tidigare givna doser räknas in när man planerar den fortsatta vaccinationen.

Vaccination av riskgrupper

Efter 5 års ålder behövs Hib-vaccination normalt inte för friska personer. Vaccination kan däremot vara aktuell för barn och vuxna med vissa tillstånd som innebär ökad risk för allvarlig Hib-infektion.

Det gäller bland annat personer med:

sicklecellsjukdom
vissa former av immunbrist
genomgången stamcellstransplantation.

Personer som saknar mjälte eller har kraftigt nedsatt mjältfunktion kan också behöva vaccination om de inte tidigare är vaccinerade mot Hib. Då ges vanligtvis en dos.

Efter en stamcellstransplantation behöver tidigare vaccinerade personer vaccineras på nytt enligt ett särskilt vaccinationsschema.

Vaccination inför resa

Hib-vaccination är inte ett vanligt resevaccin. Barn som har följt det svenska barnvaccinationsprogrammet har redan ett gott skydd och behöver ingen extra Hib-vaccination inför en resa.

För ovaccinerade barn bör vaccinationsskyddet ses över inför längre vistelser utomlands.

För vuxna rekommenderas Hib-vaccination normalt inte enbart på grund av en resa. I särskilda situationer, exempelvis för en ovaccinerad person som ska bosätta sig i ett land med låg vaccinationstäckning, kan en individuell bedömning göras.

Vilka vacciner finns?

I Sverige används Hib-vaccin framför allt som en del av barnens kombinationsvaccin:

Hexyon® – skyddar mot Hib, difteri, stelkramp, kikhosta, polio och hepatit B.

Det finns också ett vaccin enbart mot Hib:

Act-HIB® – används framför allt när personer i särskilda riskgrupper behöver vaccination mot Hib.

Hib-vacciner är så kallade konjugatvacciner. Det innebär att en del av bakteriens kapsel har kopplats till ett protein för att immunförsvaret ska reagera effektivt på vaccinet. Denna teknik gör att vaccinet fungerar mycket bra även hos spädbarn.

Vaccinerna innehåller inte levande bakterier och kan inte orsaka Hib-infektion.

Hur bra skyddar vaccinationen?

Hib-vaccination ger ett mycket gott skydd. Efter en fullständig grundvaccination utvecklar i stort sett alla barn skyddande antikroppar.

Införandet av Hib-vaccination har minskat förekomsten av allvarlig Hib-sjukdom med mer än 95–99 procent i länder med hög vaccinationstäckning. Vaccinationen minskar också förekomsten av Hib-bakterier i svalget och bidrar därmed till att minska smittspridningen i samhället.

Detta innebär att även personer som inte kan vaccineras får ett visst indirekt skydd när vaccinationstäckningen är hög.

Biverkningar

Hib-vacciner har en mycket god säkerhetsprofil.

Vanliga biverkningar är:

ömhet där vaccinet gavs
rodnad eller svullnad
feber
irritabilitet hos små barn.

Besvären är vanligen lindriga och går över inom några dagar.

Allvarliga allergiska reaktioner kan, liksom efter andra vacciner, förekomma men är mycket sällsynta.

Graviditet och amning

Hib-vaccin är inte ett levande vaccin och kan därför ges under graviditet om det finns ett särskilt behov.

Vaccination mot Hib behövs dock sällan under graviditet eftersom vaccination av vuxna endast är aktuell för vissa riskgrupper.

Hib-vaccin kan ges under amning.

Nedsatt immunförsvar

Hib-vaccin innehåller inte levande bakterier och kan därför ges till personer med nedsatt immunförsvar.

Vid kraftigt nedsatt immunförsvar kan svaret på vaccinationen bli sämre. Vaccinationsschemat kan därför behöva anpassas för vissa personer med immunbrist eller efter behandlingar som påverkar immunförsvaret.

Vill du veta mer?

Om du är osäker på om ditt barn har fått ett fullständigt skydd mot Hib kan du kontakta barnhälsovården eller en vaccinationsmottagning.

Om du eller ditt barn har en sjukdom eller behandling som påverkar immunförsvaret, saknar mjälte eller har genomgått stamcellstransplantation kan läkare eller vaccinationsmottagning hjälpa till att bedöma om Hib-vaccination eller ytterligare doser behövs.