Vaccin mot pneumokocker – Vaccinationsrådet Allmänhet

Vaccination mot pneumokocker ingår i det svenska barnvaccinationsprogrammet och rekommenderas också till äldre och personer med vissa sjukdomar eller andra tillstånd som ökar risken för allvarlig pneumokockinfektion.

Pneumokocker kan bland annat orsaka lunginflammation, hjärnhinneinflammation och blodförgiftning (sepsis). Risken för allvarlig sjukdom är störst hos små barn, äldre och personer med vissa bakomliggande sjukdomar eller nedsatt immunförsvar.

Läs mer om pneumokockinfektion på vår sjukdomssida.

Vaccination av barn

Alla barn i Sverige erbjuds kostnadsfri vaccination mot pneumokocker inom barnvaccinationsprogrammet.

Barn vaccineras vid:

3 månaders ålder
5 månaders ålder
12 månaders ålder.

Vaccinationen ges med så kallat konjugatvaccin (PCV). Vaccinet innehåller delar av pneumokockbakteriens kapsel kopplade till ett protein, vilket gör att även små barn utvecklar ett bra och långvarigt immunsvar.

Barn som har missat vaccinationer kan komplettera sitt skydd senare. Hur många doser som behövs beror bland annat på barnets ålder, tidigare vaccinationer och om barnet tillhör en medicinsk riskgrupp.

Införandet av pneumokockvaccination i barnvaccinationsprogrammet har kraftigt minskat förekomsten av allvarlig pneumokocksjukdom hos barn. Vaccinationen har också minskat förekomsten av de aktuella bakterietyperna i samhället och därmed gett ett indirekt skydd även till ovaccinerade.

Vaccination av äldre och riskgrupper

Risken för allvarlig pneumokocksjukdom ökar med stigande ålder. Vaccination rekommenderas därför till äldre personer och till yngre personer med vissa sjukdomar och tillstånd som medför en ökad risk.

Det kan bland annat gälla personer med:

kronisk hjärt- eller lungsjukdom
diabetes
kronisk lever- eller njursjukdom
nedsatt immunförsvar på grund av sjukdom eller behandling
vissa cancersjukdomar
cochleaimplantat
likvorläckage
kraftigt nedsatt mjältfunktion eller som saknar mjälte.

Även andra tillstånd kan innebära ökad risk. Vilket vaccin och vaccinationsschema som rekommenderas beror på ålder och hur stor risken för allvarlig pneumokocksjukdom är.

Personer som saknar mjälte eller har kraftigt nedsatt mjältfunktion har en särskilt hög risk för snabbt förlöpande och livshotande pneumokockinfektion.

Vilka vacciner finns?

Det finns många olika typer, så kallade serotyper, av pneumokocker. Inget vaccin innehåller alla dessa, och olika pneumokockvacciner skyddar mot olika antal serotyper.

Det finns två huvudtyper av vaccin: konjugatvacciner (PCV) och polysackaridvaccin (PPV).

Konjugatvacciner

I Sverige finns flera konjugerade pneumokockvacciner:

Vaxneuvance® (PCV15) – skyddar mot 15 pneumokockserotyper
Prevenar 20® (PCV20) – skyddar mot 20 pneumokockserotyper
Capvaxive® (PCV21) – skyddar mot 21 pneumokockserotyper.

Konjugatvaccinerna ger ett starkt och långvarigt immunsvar och skapar ett immunologiskt minne. De kan också användas till små barn, även om inte alla vacciner är godkända för alla åldrar.

PCV21 är särskilt utvecklat för vuxna och innehåller flera pneumokockserotyper som är viktiga orsaker till allvarlig sjukdom hos äldre.

Polysackaridvaccin

Det finns också:

Pneumovax® (PPV23) – skyddar mot 23 pneumokockserotyper.

Pneumovax® har använts under lång tid och ger en bred serotyptäckning, men ger inte samma immunologiska minne som konjugatvaccinerna. Det fungerar dessutom dåligt hos små barn och används därför inte i barnvaccinationsprogrammet.

Vilket vaccin ska man ha?

Vilket pneumokockvaccin som rekommenderas beror på ålder, tidigare vaccinationer och risken för allvarlig pneumokocksjukdom.

För riskgrupper från 2 års ålder används i första hand de bredare konjugatvaccinerna PCV20 eller PCV21.

För vissa personer med särskilt hög risk behövs ett mer omfattande skydd. Personer som exempelvis saknar mjälte, har kraftigt nedsatt mjältfunktion eller har likvorläckage kan rekommenderas både ett konjugatvaccin och Pneumovax®.

Eftersom rekommendationen också påverkas av vilka pneumokockvacciner personen tidigare har fått bör vaccinationshistoriken vägas in när fortsatt vaccination planeras.

Behövs påfyllnadsdoser?

Det beror på vilket vaccin som har givits och varför personen vaccineras.

Efter vaccination med de bredare konjugatvaccinerna behövs normalt inte regelbundna påfyllnadsdoser för de flesta personer.

Personer med särskilt hög risk kan däremot behöva ytterligare vaccination. För personer som saknar mjälte, har kraftigt nedsatt mjältfunktion eller likvorläckage används ett särskilt vaccinationsschema där Pneumovax® kan behöva upprepas med flera års mellanrum.

Personer som genomgått stamcellstransplantation behöver också ett särskilt vaccinationsschema med flera doser.

Hur bra skyddar vaccinationen?

Pneumokockvaccination minskar framför allt risken för allvarlig pneumokocksjukdom, exempelvis hjärnhinneinflammation och sepsis. Vaccination kan också minska risken för pneumokockorsakad lunginflammation.

Vaccinerna skyddar bara mot de pneumokockserotyper som ingår i respektive vaccin. Man kan därför fortfarande få en pneumokockinfektion efter vaccination.

Vaccination av barn har haft stor betydelse även på befolkningsnivå. Genom att minska bärarskapet och spridningen av de pneumokocktyper som ingår i barnvaccinerna har även ovaccinerade personer fått ett indirekt skydd.

Biverkningar

Pneumokockvacciner har använts i stor omfattning och har en god säkerhetsprofil.

Vanliga biverkningar är:

ömhet, rodnad eller svullnad där vaccinet gavs
huvudvärk
trötthet
muskelvärk
feber eller sjukdomskänsla.

Hos små barn kan irritabilitet och tillfälligt minskad aptit förekomma.

Besvären är vanligtvis lindriga och går över inom några dagar. Allvarliga allergiska reaktioner kan, liksom efter andra vacciner, förekomma men är mycket sällsynta.

Graviditet och amning

Pneumokockvacciner är inte levande vacciner och kan därför inte orsaka pneumokockinfektion.

Vaccination under graviditet är sällan aktuell enbart på grund av graviditeten. Om det finns en medicinsk riskfaktor som gör vaccination angelägen kan den övervägas efter individuell bedömning.

Vaccination kan ges under amning.

Nedsatt immunförsvar

Pneumokockvacciner är inte levande vacciner och kan därför ges till personer med nedsatt immunförsvar.

Dessa personer har samtidigt ofta en ökad risk för allvarlig pneumokocksjukdom, vilket gör vaccination särskilt viktig. Immunsvaret kan dock bli sämre än hos personer med normalt immunförsvar.

Vaccinationsschemat kan därför behöva anpassas efter vilken sjukdom eller behandling som påverkar immunförsvaret. Efter stamcellstransplantation behöver pneumokockskyddet exempelvis byggas upp på nytt med flera vaccindoser.

Vaccination inför resa

Pneumokockvaccination är inte ett särskilt resevaccin. En resa i sig innebär normalt inte att en person behöver vaccineras mot pneumokocker.

Inför en resa är det däremot lämpligt att personer som på grund av ålder eller sjukdom rekommenderas pneumokockvaccination ser till att ha ett aktuellt skydd, särskilt inför längre resor eller vistelser där tillgången till sjukvård kan vara begränsad.

Vill du veta mer?

Om du är osäker på om du eller ditt barn rekommenderas vaccination mot pneumokocker kan du kontakta en vaccinationsmottagning eller vårdcentral för individuell rådgivning.

Det är särskilt viktigt med en individuell bedömning om du har en sjukdom eller behandling som påverkar immunförsvaret, saknar mjälte eller tidigare har fått ett eller flera olika pneumokockvacciner, eftersom valet av vaccin och vaccinationsschema då kan behöva anpassas.